Region Jnkpings ln Klinisk fysiologi, laboratoriemedicin och röntgen
plus.rjl.se/medicinskdiagnostik

Möjliga blodbaserade markörer för glutenintolerans

I en forskningsstudie i Landstinget i Jönköpings län har Hanna Gustafsson Bragde hittat tre möjliga markörer för glutenintolerans i blod hos barn med sjukdomen. Markörerna har koppling till en signalväg i immunförsvaret som sedan tidigare kopplats till glutenintolerans.

Behov av förenklad provtagning och diagnostik

Glutenintolerans (celiaki) innebär att man får en inflammation i tunntarmen vid intag av gluten som finns i vete, råg och korn. Skadorna på tunntarmen går tillbaka om patienten äter en glutenfri kost.
I dag ställs de flesta celiakidiagnoser med hjälp av ett vävnadsprov från tunntarmen som tas vid en gastroskopi och som bedöms av en patolog. Att diagnostisera sjukdomen med endast ett blodprov vore av stort värde för patienten som inte behöver gå igenom en gastroskopi. För sjukvården innebär det att läkare och patologer kan frigöras för andra arbetsuppgifter.

Blodbaserade biomarkörer för celiaki

Hanna Gustafsson Bragde, molekylärbiolog, vid laboratoriemedicin, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, har i sin första forskningsstudie undersökt vävnadsprover från tunntarmen, och identifierat nya markörer och ett nytt sätt att diagnosticera celiaki. En naturlig fortsättning har varit att leta efter nya markörer i blodet som är mer lättillgängliga för provtagning.
– I blodet hittade jag förhöjt uttryck från två gener (TNFSF13B och CXCL11) hos barn med celiaki jämfört med barn utan celiaki. Hos barn med celiaki där skadorna i tarmen läkts, oftast tack vare en glutenfri kost, såg man att uttrycket från genen TNFRSF9 var högre jämfört med både barn med aktiv celiaki och de utan celiaki, förklarar Hanna Gustafsson Bragde.
Alla tre generna är inblandade i immunförsvaret och har koppling till en av de grundläggande signalvägarna (NF-κB) vid aktiveringen av vårt immunförsvar.

Nya markörer ger bättre diagnostik

Som blodbaserad markör används idag främst antikroppar mot det kroppsegna proteinet transglutaminas, ett enzym som kan förändra glutenproteinet gliadin. Markören hittar de flesta celiakifall där tarmskadan hunnit etablera sig, och är som enskild markör överlägsen de nya markörerna när det gäller diagnostisk förmåga. Dock fungerar markören sämre hos patienter med lättare skador i tarmen samt hos mycket unga patienter.
Lägger man till de nya markörer som Hanna Gustafsson Bragde upptäckt i sin studie till antikroppar mot transglutaminas, ökar den totala diagnostiska förmågan.

Mer information

Artikel: Bragde H, Jansson U, Fredrikson M, Grodzinsky E, Söderman J: Potential blood-based markers of celiac disease. BMC gastroenterology 2014, 14:176 (nytt fönster)

Uppdaterad: 2014-12-09
Vesna Papacikic Nilsson, Psyk/rehab gemensamt, Psykiatri rehab o diagnostik