Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Etik i personaltidningen Pulsen

Personaltidningen Pulsen delas ut tre gånger om året till alla medarbetare inom Region Jönköpings län. Pulsen ska bidra till att öka medarbetarnas kunskaper om mål och verksamheter samt ge en allsidig bild av frågor och beslut som är viktiga för organisationen och medarbetarna. Etikrådet skriver i varje nummer av Pulsen och artiklarna kan användas för reflektion och samtal på arbetsplatsen.

 

Artikelns inledning/problembild

Reflektera över

Att ge och ta emot svåra besked (pdf, nytt fönster)

2:2018

Jesper har sökt vård efter en längre tids hosta och fått remiss till lungröntgen. Några veckor senare tar han som vanligt cykeln till jobbet och har precis lämnat hemmet när telefonen ringer. Det är hans läkare som berättar att undersökningen dessvärre visar en misstänkt cancerförändring på ena lungan och att det krävs fortsatt utredning. Efteråt kan Jesper inte minnas hur han tog sig till jobbet.

  • Vilka rutiner för att ge "svåra besked" har ni på din arbetsplats?
  • Har ni fått klagomål på att det inte görs på ett bra sätt?
  • Är rollfördelningen tydlig?
  • Finns tillgång till stöd, utbildning, handledning?

#metoo - Vi bär alla ett ansvar att agera (PDF, nytt fönster)

1:2018

Jag har blivit ombedd att visa brösten av äldre överläkare, jag har blivit tagen på rumpan av erfaren kollega, jag har blivit verbalt antastad av kollega och chef, jag har fått mina bröst omnämnda av chefen inför samtliga kollegor på ett personalmöte. Gemensamt för samtliga är att de varit män i en maktposition över mig. Gemensamt för samtliga tillfällen är att de kunnat ursäktas som skämt. Det var inte roligt!

 

Känna sig fri att tacka ja eller nej

3:2017

När Bengt skrivs ut från ortopedavdelningen är han nöjd med det mesta under sin vårdtid, men framför ett särskilt tack till sjuksköterskestudenten Erik, eftersom han har ägnat honom särskilt mycket tid och omsorg.

  1. Har ni gått igenom och följer de nationella riktlinjerna för studenters medverkan i vården?
  2. Har ni identifierat moment i undersökning och behandling där studenters medverkan kan vara extra känslig?
  3. Har ni tydliga rutiner för när och hur ett informerat samtycke till studentmedverkan ska inhämtas?
  4. Sker det med respekt för patientens självbestämmande och integritet?

Hellre frisk och sur än nöjd och felbehandlad

2:2017

Hellre frisk och sur än nöjd och felbehandlad. Så skriver Dagens Nyhter i en ledare mitt i sommaren, när situationen i vården är som mest ansträngd. "Läkarens uppgift är i första hand att ge patienten rätt behandling, inte att se till att hon är nöjd och glad, fortsätter kribenten." Men vad är en rätt behandling? Och vad betyder det för läkarens uppgift?

  1. Händer det att du möter patienter och anhöriga som är otrevliga eller till och med hotfulla?
  2. Pratar ni på din arbetsplats om det faktum att det finns en maktobalans och att patienten är i underläge?
  3. Har ni genom simulationer och andra praktiska övningar provat hur man kan hantera svåra patientmöten?

Vi har gjort det förut - vi kan göra det igen

1:2017

Nadya, 15 år, har svårt att somna och har ofta mardrömmar. Hon klagar också på ont i magen. Minnena från den påtvingade flykten plågar henne och framtiden är ännu oviss. Hon oroar sig för sin familj och vet inte om hon kommer hon att få stanna i Sverige eller inte.

  1. Möter ni barn på flykt i din verksamhet?
  2. Hur kan du bidra till att de barnen får en trygg vardag där de mest basala behoven är tillfreddställda?
  3. I vilken omfattning har hälso- och sjukvården ett sådant ansvar?

Tvinga, lirka eller avstå?

4:2016

"Det är dags att göra sig i ordning för natten på demensboendet där Margot har bott snart i ett år. Hon värjer sig för tandborsten och Maria suckar; det är tredje gången i rad som Margot vägrar borsta tänderna. Ska hon tvinga henne eller ännu en gång låta bli?"

  1. Hur tänker du/ni fallet Margot?
  2. Vilka motsvarande situationer med inslag av olika grad av tvång uppstår på din arbetsplats? Hur löser ni dem?

Men jag då? När patienten är den som kränker

3:2016

”Liksom patienter och närstående har rätt att bli bemötta på ett professionellt och värdigt sätt gäller det omvända, det vill säga att patienter och närstående måste visa vårdpersonalen respekt”. Citatet ingår i riktlinjer som nyligen har utarbetats för att ge stöd i hantering av krav från patienter på att få vård av en viss behandlare.

  1. Var går gränsen mellan diskriminering och ohövlighet?
  2. Förekommer diskriminering och kränkningar hos oss?
  3. Hur hanterar vi situationer där patienter eller närstående på ett kränkande eller diskriminerande sätt ställer krav på att få vård av viss behandlare?
  4. Hur kan vi förebygga att sådana situationer uppstår?

Etik i medarbetrskapet

2:2016

Det är vi i vården, alla medarbetare,som varje dag möter och bemöter, utreder och behandlar, vårdar och ger omvårdnad till patienter och invånare. Vi får förtroenden som kan innehålla både sorg och glädje. Tilliten och respekten gör sig påmind. Vi ska helst bota, ofta lindra och alltid trösta.

  1. Hur kan vi bli bättre på att göra gott för varandra som arbetskamrater och chefer?
  2. Hur kan vi undvika att notera fel hos andra och den verksamhet vi bedriver och i sället berätta om de fina arbeten vi bedriver och tala gott om varandra och vår verksamhet?
  3. Tar vi oss tillräcklig tid för att tala om etiken i medarbetarskapet?

Tala aldrig över patientens huvud

1:2016

”En gång hade jag och min sköterska ett privat samtal över huvudet på en patient. Efteråt sa patienten lite försynt, att han egentligen inte var så intresserad av vad vi hade gjort i helgen. Vi skämdes!”

  1. Skulle liknande situationer som dem i artikeln kunna inträffa på din vårdenhet?
  2. Hur kan ni arbeta förebyggande för att de inte ska uppstå?
  3. Hur gör du konkret om en kollega inleder ett "olämpligt samtal" inom hörhåll för patienter eller närstående?

Vår värdegrund är viktig

4:2015

Regionens etikråd har i uppdrag att

  • höja medvetenheten om etiska aspekter hos medarbetare och förtroendevalda

  • verka för att vårdsökande och befolkning möts med respekt för den enskildes behov och personliga integritet

  • främja samtal och reflektion om etiska frågeställningar i planering, beslut och daglig verksamhet

  • medvetandegöra etiska problem knutna till resursanvändning och prioritering.

Mot den bakgrunden är det självklart för etikrådet att vilja bidra i arbetet med värderingsfrågor.

  1. Vad skulle du vilja prioriterades mer i dagens hälso- och sjukvård?
  2. Att alla människor har samma värde är grundläggande. Hur lever vi i sjukvården upp till denna princip?
  3. Hur skulle du agera om du blir vittne till att en patient diskrimineras?
  4. Vad händer om patientens uppfattning om sitt hjälpbehov inte överensstämmer med personalens bedömning? Ge gärna exempel från din egen erfarenhet.
  5. Hur inverkar de ekonomiska ramarna på den vård vi kan erbjuda? Konsekvenser för den enskilda patienten?
  6. Vilka svårigheter kan uppstå, när man försöker följa prioriteringsordningen?
  7. Finns det tillstånd/behov som borde ges lägre prioritet än vad som sker nu? Vilka?
  8. Ta ett eget exempel eller någon av fallbeskrivningarna i den etiska verktygslådan och identifiera vilka etiska principer som gäller.
  9. Har du något exempel på att två principer står emot varandra? Hur gör du då?
  10. Vad tycker du är viktigast i bemötandet av patienterna, de anhöriga/närstående respektive arbetskamraterna? Exemplifiera gärna med egna erfarenheter

Rätt att välja vård och behandlare?

3:2015

En kvinna insjuknar akut i hemmet med smärtor och ambulans tillkallas. Efter kontakt med jourhavande läkare ordineras en intramuskulär injektion med smärtstillande. Kvinnan samtycker till det, men både hon och hennes anhöriga motsätter sig av religiösa/kulturella skäl att läkemedlet ges av manlig personal. Hos ambulansbesättningen väcks frågan: Har patienter och deras anhöriga rätt att avgöra vilken vård som ska ges och vilken personal som ska ge den?

  1. Har det hänt dig eller andra på din arbetsplats att patienter eller närstående krävt eller nekat viss behandlare med hänvisning till exempelvis kön eller etnicitet? Hur har detta i så fall hanterats?
  2. Vilka blir konsekvenserna av att i ett sådant lTycker du att patientens önskemål bör tillgodoses?

Viktigt ge rum för andlig vård

2:2015

I Storbritanniens hälso- och sjukvård ses existentiella och andliga behov som en angelägen del av jämlik och personcentrerad vård. Det är allas ansvar i vården att uppmärksamma och möta de behoven, om så bara i form av ett inkännande förhållningssätt och ett lyssnande öra.

  1. Uppmärksammar man på din arbetsplats patienters och  närståendes andliga och existentiella behov?
  2. Vet du hur man hjälper människor att få kontakt med företrädare för de trossamfund som Region Jönköpings län samarbetar med?
  3. Har du för egen del haft behov av en sådan kontakt eller av att besöka sjukhusets meditations- och bönerum?

Vem kontrollerar identiteten?

1:2015

Elin arbetar som vårdadministratör och har dagligen i uppgift att kontrolleraom ID-kortet gäller för den person som står framför henne i kassan. Ibland känner hon sig osäker och undrar: Vems är ansvaret? Och hur gör man om ansiktet inte syns?

  1. Vilka rutiner för identitetskontroll har vi på vår arbetsplats?
  2. Finns det ibland tveksamheter?
  3. Vad skulle kunna hända om åtgärder journalförs på fel patient?
  4. Vilka etiska principer är aktuella i den här frågan?

Att ta emot  ilska i sin professionella roll

4:2014

Linda är primärjour på sjukhuset när hon en kväll får ta sig an en patient där hon gör en medicinsk bedömning som starkt ifrågasätts av patientens son. Han kräver omedelbar remiss till ett annat sjukhus, medan Linda gör bedömningen att patienten kan tas omhand på plats. När Linda, efter kontakt med bakjouren, står på sig blir stämningen i rummet närmast hotfull. Lång tid efter händelsen är Linda fortfarande frustrerad och upplever att hon blivit kränkt både som person och i sin yrkesutövning. Hur mycket måste man tåla från patienter och anhöriga?

  1. Hur gör du när du känner dig orättvist anklagad eller illa bemött av en patient eller närstående?
  2. Vilka strategier och forum har ni på din arbetsplats för att få handledning och stöd i den här typen av situationer?

Journalen via nätet

3:2014

Anna sjunker ned i soffan efter en lång arbetsdag. Utanför fönstret börjar träden skifta i höstens färger. Plötsligt associerar Anna den begynnande hösten med provtagning – prover som styr hennes läkemedelsbehandling. Hur var det nu hon bestämde med läkaren: skulle hon ta dem i september eller november? Hon sträcker sig efter sin Iphone, loggar in i ”1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter)” och läser journalanteckningen från i våras…

Inom kort blir det möjligt för invånarna i Jönköpings län att läsa sin journal via 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter).

  1. Vad innebär det och vad kommer att visas?
  2. Vilka är fördelarna och finns det även risker?
  3. Vad kommer det att innebära för mig och mitt arbetssätt?
  4. Hur blir journalen via nätet en naturlig del i kommunikationen mellan mig som vårdpersonal och patienten?

Att möta i stället för att mota

2:2014

Annika och Eva sitter och småpratar över en kopp kaffe i personalrummet, när de plötsligt hör högljudda röster, skratt och rörelse ute i korridoren. Eva tittar ut, suckar och vänder sig till Annika: ”Nu är det en hel hord med släktingar som är på väg in till Amira igen. De stör ju de andra på salen och vi kommer inte att få något gjort därinne på en lång stund. Förra gången sa jag ju till henne att hon inte kan ha så många besökare på en gång. Men nu är det likadant igen. Vad ska vi göra?”

  1. Upplever du att det uppstår kulturkrockar på din arbetsplats?
  2. Hur kan du - och dina arbetskamrater - göra för att förebygga kulturkrockar, så att de istället blir kulturmöten?
  3. Hur kan du - och dina arbetskamrater - göra för att hjälpa patienter med utländsk bakgrund att förstå hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar?

 

1:2014

Hur gör vi när patienter klagar?

Sven söker desperat vårdcentralen för en akuttid, men lyckas inte komma fram på telefon och klagar på dålig tillgänglighet. När berörda i efterhand får kännedom om patientens oro och missnöje svarar man att patienten är en känd kverulant, att deras tillgänglighet minsann är god och att man inte tänker be om ursäkt för fel man inte begått.

Erik drabbas av en allvarlig infektion efter ett mindre kirurgiskt ingrepp. Då man längre fram opererar honom på nytt visar det sig att det finns kvarlämnat material i såret. Erik får sent om sider en ursäkt och en bekräftelse på vårdens misstag. Han får också veta att man nu förbättrat sina rutiner för att händelsen inte ska kunna upprepas. Det är han nöjd med.

  1. Vad bör du tänka på när du som professionell får ta emot klagomål?
  2. Hur vill du själv bli bemött som patient?
  3. Hur gör ni på din arbetsplats för att uppmärksamma förhållanden som är otillfredsställande?

5:2013

Hur håller vi etiken levande i vardagen?

Många upplever att tempot i vardagen har ökat väsentligt de senaste åren. Att göra rätt eller fel kan handla om små marginaler, i såväl behandling som bemötande. Därför är det kanske viktigare än någonsin att vi kan agera etiskt riktigt i de situationer som uppstår. Lätt att säga, men inte alltid så lätt att följa. Hur kan man göra för att hålla ett etiskt förhållningssätt levande i den intensiva vardagen?

  1. Upplever du att det är svårt att hålla etiken levande i vardagen?
  2. Hur kan ni göra på din arbetsplats för att få tid till etisk reflektion?
  3. Hur kan ni göra på din arbetsplats för att väva in den etiska reflektionen i ert kontinuerliga förbättrings- och kvalitetsarbete?

4:2013

Vad kan jag skriva på sociala medier?

”Alexander” är läkare och tvingas ofta lämna svåra besked till sina patienter. Den här gången känns det extra tungt och efter en lång arbetsdag ”lättar han på trycket” i ett Facebookinlägg och får genast sympatier. Men vad är egentligen lämpligt att skriva på Facebook, Twitter och i andra sociala medier?

  1. Vad kan jag skriva om mitt arbete på sociala medier utan att bryta mot sekretessen?
  2. Kan man vara vän på Facebook med en patient eller före detta patient?
  3. Är det okay att söka information om patienter via sociala medier?
  4. Får jag kritisera min arbetsgivare på sociala medier?
  5. Hur påverkas vi som vårdpersonal av att vissa patienter bloggar?

 

 

3:2013

Existentiell ohälsa - ett vårdansvar?!

 

”När man ligger inne och befinner sig i en kris, då vill man ibland ha någon att prata med. Det har ju inte alltid att göra med det religiösa utan mer med det praktiska som begravning till exempel. Och så naturligtvis när man ligger tillräckligt länge så kan det ju vara intressant att ha någon att prata med inte bara för att få tiden att gå, utan det kan ju vara frågor som man funderar över… händelser som man vill prata av sig”. (Ur ”Religion, vård och omsorg”, Magdalena Nordin & Tobias Schölin, Natur och kultur, 2011.)

  1. Tycker du att vården lever upp till målet om att se till "hela människan"?
  2. Vilka existentiella eller andliga behov stöter du på hos dina patienter?
  3. Hur kan de tillgodoses: vad kan och ska vårdpersonalen ta sig an och när är det läge att ta hjälp från företrädare från den andliga vården?
  4. Vilka är dina egna erfarenheter av att föra samtal om livsfrågor?

2:2013

Rätt till respekt

– Kan du hjälpa mig att ringa vårdcentralen och få en läkartid, kraxade Klara och vände sig mot Lena. Jag tror inte att jag kan göra mig förstådd i telefon med den här rösten.
– Visst, sa Lena och gick för att leta upp telefonnumret. Hon fick kontakt direkt och började berätta: – Jo, det är så att min tjej har halsfluss och vi skulle vilja att en läkare tittar på henne.
– Jaha, vad har hon för personnummer?
– 820826…., rabblade Lena, men kom inte längre förrän hon blev avbruten:
– Sa du 020826?
– Nä, 82.
– Men du sa att det var din tjej?
– Ja, just det. Alltså min flickvän. Älskade. Partner. Sambo, rabblade Lena.
– Oj då, jaha, hrm, harklade sköterskan fram och Lena hörde att hon lät lite besvärad innan hon fann sig och snäste till:
– Kunde du inte sagt från början att du och din…eh…tjej är såna där, så hade vi sluppit den här förvirringen!
Lena suckade. Det var visst lika svårt att göra sig förstådd även utan halsont. Skulle det nånsin komma en tid då hon och Klara skulle slippa dessa eviga missförstånd och negativa attityder?

  1. Hur gör ni på din arbetsplats för att ha ett öppet sinne i mötet med era patienter, med beredskap för att inte alla relationer är heterosexuella?
  2. Använder ni neutrala formuleringar när ni frågar om närstående, exempelvis "partner", "livskamrat", etc?
  3. Hur gör ni för att hålla kunskapen om hbtq-personers utsatthet i vården levande?

 

 

1:2013

Hur agera vid oväntat dödsfall?

Erik är en medelålders man som kommer till akutmottagningen med oklara bröstsmärtor. Han läggs in för utredning. Under kvällen får han besök på akutvårdsavdelningen av sin fru Eva. Hon är orolig och ber att få tala med en doktor, men får rådet att åka hem och återkomma dagen därpå. Klockan 4.00 på morgonen hittas Erik medvetslös på sitt rum. HLR inleds men hans liv går inte att rädda. På avdelningen står man inför uppgiften att informera Eva. Hur görs det på bästa sätt?

  1. Vilka rutiner har ni på din arbetsplats för att meddela ovändade dödsfall?
  2. Vilka etiska principer kan man stödja sig på?
  3. Vad svarar man på frågor om patientens tillstånd om denne i själva verket är död?
  4. Hur följer ni upp dödsfall på er avdelning?

5:2012

Arbete i gränsland

Olof insjuknar med symtom som visar sig bero på en elakartad hjärntumör. Han opereras och strålbehandlas, men efter en tid finns tecken på att tumören kraftigt växt till. Ny operation diskuteras, men efter dialog där även Olofs familj är involverad, bestämmer han sig för att avstå. I samtalet informeras Olof om innebörden i palliativ vård och vilket stöd han kan förvänta sig.

Efter en tid får Olof huvudvärk och röntgen visar att tillståndet har försämrats. Hans medicinering justeras. Han får information om att det finns ett palliativt specialistvårdsteam dit han remitteras. Hembesök görs redan nästa dag och Olof har därefter regelbunden kontakt med teamet och hemtjänsten som haft nära samarbete. Komplikationer tillstöter, men kan i de flesta fall lösas. Symtom och smärta skattas regelbundet för att kunna ge optimal smärtlindring. Familjen tackar nej till kuratorskontakt, men tar på eget initiativ kontakt med sjukhuskyrkan. Ganska snart kommer frågan upp om hur Olof önskar sin sista tid i livet. Olofs vilja är att få dö i hemmet, vilket också sker en tid senare.

  1. Vilka etiska dilemman möter du i ditt arbete i samband med vård av palliativa patienter?
  2. Hur kan autonomin värnas även då patientens tillstånd försämras?
  3. Vilka är dina erfarenheter av brytpunktssamtal, det vill säga samtal då det i olika faser klargörs att vården övergår från behandlande till i första hand symtomlindrande med målet att värna livskvaliteten?
  4. Ser du exempel på att också människors existentiella och andliga behov tillgodoses?
  5. Hur hanterar man egna funderingar kring liv och död, som väcks i samband med vård i dödens gränsland? Har du tillgång till reflektion och handledning?

4:2012

Dialog inför publik

Det sitter ett 30-tal patienter i väntrummet som ofrivilligt lyssnar då Bertil i ”luckan” på akutmottagningen tvingas berätta detaljer i sin sjukdomshistoria. Linda får i receptionen information om att hon inte kan boka en ny tid förrän hennes tidigare skuld på kliniken är betald. Hon har en annan person tätt bakom sig i kön och allas blickar i väntrummet vänds mot henne.

  1. Hur kan sekretessen säkras på din arbetsplats; i receptioner och väntrum, utanför rum där patienter passerar eller väntar, på vårdsalar vid ronder....?
  2. Har ni nytta av exemplen i artikeln och kan ni bidra med egna förslag?

3:2012

I denna ljuva sommartid - när mötet och bemötandet inte blev som man tänkt

Vården erbjuder gedigen kunskap inom en rad områden, avancerad utrustning för olika undersökningar och behandlingsmetoder i världsklass. Vården erbjuder också mänskliga möten. De flesta av dessa möten, i form av enkla eller mer komplicerade situationer, kommer att bli bra. Det finns en potential i hälso- och sjukvården att skapa goda mötesplatser. Men några människor kommer att lämna vården med frustration, ilska och en känsla av att aldrig ha blivit sedda eller lyssnade på.

  1. Hur kan vi hantera det faktum att förhållandet mellan patienten och behandlaren aldrig är jämlikt och att villkoren för mötet och dialogen därmed ser olika ut?
  2. Har du stått i situationer där du anat att patientens missnöje med bemötandet egentligen handlar om livets orättvisor?
  3. Hur kan vi arbeta för goda mötesplatser där vi förmedlar förståelse, tryggghet och respekt?
  4. Har jag som vårdgivare funderat över det faktum att det i var och en av oss bor en presumtiv patient?

2:2012

Flicka eller pojke?

I många fall kan man i vecka 17-19 av en graviditet fastställa fostrets kön vid en ultraljudsundersökning. Landstinget i Jönköpings län har som ett av få landsting haft policyn att inte informera föräldrarna, även om de önskar det. Etikrådet fick i uppgift att lämna etiska synpunkter på frågan.

Medicinsk programgrupp kvinnosjukvård tog kort tid därefter beslut i frågan.

  1. Ska föräldrarna ha rätt att bestämma om de vill få information?
  2. Ska undersökaren hålla inne med informationen?
  3. Eller ljuga och säga att könet inte kan fastställas även om det gör det?

1:2012

Att vara patient på en marknad

Hälso - och sjukvården liksom äldreomsorgen har alltmer utvecklats till en marknad. Kvalité och tillgänglighet blir konkurrensmedel när olika aktörer ska försöka utöka sina marknadsandelar och locka kunder från varandra. Primärvården har tagit ledningen, nu står den specialiserade sjukhusvården på tur.

Vilken vårdkonsument blir vinnare i en alltmer efterfrågestyrd vård? Antagligen den som är välinformerad, påstridig, kan uttrycka sig, är högutbildad och relativt frisk. Förlorare riskerar de bli som är dåligt insatta, tålmodiga, resurssvaga, marginaliserade, icke-autonoma, inte ser sitt behov, inte kan uttrycka det eller inte är så lönsamma för vårdgivaren.

  1. Håller du med artikelförfattarens oro över att behovs- och solidaritetsprincipen får stå tillbaka i dagens sjukvård?
  2. Hur skulle du vilja beskriva en sjukvård som kännetecknas som god och etiskt "försvarbar"?

 

6:2011

Hur ska man orka som anhörig

Det har gått tre år sedan Maritin fick en stroke. Efter det behöver han en hel del hjälp i vardagen och vägrar att  ta emot den från någon annan än sin hustru Katrin. Det går inte heller som förr att föra ett resonemang med Martin och få honom att se flera sidor av en situation. Utöver sitt yrkesarbete fungerar Katrin nu som vårdare för sin man. Hon har även huvudansvaret för hushållet och deras två pojkar, 11 och 13 år gamla. Själv känner sig Katrin sliten. Barnen behöver fortfarande hennes omsorg men hon har också dåligt samvete gentemot sin man. Hon har ju trots allt en gång lovat att dela livet "i lust och nöd". Vid ett av Martins besök på vårdcentralen brister hon i gråt utanför sköterskans rum och berättar hulkande att hon inte orkar längre.
  1. Vems autonomi (självbestämmande) väger tyngst i det här fallet?
  2. Händer det på din arbetsplats att man lägger ett orimligt högt ansvar på den som är anhörig?
  3. Hur kan anhöriga på samma gång ses som "en viktig resurs" och ändå få stöd och uppbackning?

4:2011

Kärlek och HIV

Salome är en afrikansk kvinna som träffar Eric, en svensk man som arbetar i ett projekt i hennes land. I samband med en resa till Sverige står det klart att hon är gravid. Båda föräldrarna är glada, men Salome bär på en mörk hemlighet. Hon var HiV-positiv redan när hon träffade Eric, men har inte berättat det för honom eller någon annan. Erics stora bekymmer är i stället att han just blivit arbetslös.

  1. Vilka valmöjligheter har de båda personerna och vilka blir följderna av deras val?
  2. Finns det juridiska konsekvenser som de båda måste ta hänsyn till?
  3. Vad är rätt eller fel utifrån ett pliktetiskt respektive konsekvensetiskt resonemang?

3:2011

Hur tar vi hand om sjukvårdsrädda barn?

Stina 5 år gammal kommer till BVC för en vaccination. Det är en del av det basprogram som erbjuds alla barn i Sverige och syftar till att ge ett fullgott skydd mot flera allvarliga sjukdomar. Problemet är att Stina redan sen tidigare är rädd för att besöka sjukvården och när hon får veta att hon ska få en spruta blir hon alldeles ifrån sig och gråter och protesterar vilt: ”– Jag vill inte, jag vill inte ha några stick”.

  1. Vilka handlingsalternativ har vårdpersonalen?
  2. Vilken etisk princip bör väga tyngst: godhetsprincipen eller autonomiprincipen?
  3. Hur kan ett milt tvång motiveras i detta fall?

2:2011

Hur viktig är etiken?

Eva har tidigare varit ett aktivt etikombud och alltid deltagit vid utbildningar och träffar för etikombud. Under senaste året har hon inte synts till. När hon blir kontaktad beskriver hon en mycket ansträngd arbetssituation och att etikarbetet helt enkelt inte hinns med på hennes arbetsplats, när annat måste prioriteras. Hon tycker själv att detta är frustrerande och känner dåligt samvete över att inte räcka till.

  • Vad tycker du det innebär att arbeta ”etiskt”?
  • Finns det utrymme för det? Varför?/Varför inte?
  • Hur skulle etikarbetet på din arbetsplats kunna utvecklas?

1:2011

Tandvård för barn och ungdom: rättighet och skyldighet

En femårig pojke har kallats till tandhälsokontroll, men har uteblivit två gånger. Det visar sig att han inte undersöktes i tandvården året innan heller, eftersom han även då uteblev två gånger och därefter inte kallats mer i enlighet med tandklinikens rutiner. Hur ska tandvårdspersonalen kunna tillgodose pojkens behov av tandvård? Är det rätt mot pojken att inte göra mer för att få honom att komma till kliniken?

  • Träffar du in din verksamhet barn som kan fara illa?
  • Finns det rutiner för hur sådana situationer ska hanteras?
  • Hur kan föräldrar motiveras till att låta sina barn få del av den hälso- och sjukvård och tandvård som erbjuds?

5:2010

Hur hantera livstestamente?

En patient lämnar in ett så kallat livstestamente till sin vårdcentral, där det framgår att om han hamnar i ”ett tillstånd utan återvändo” vill han inte hållas vid liv med ”konstgjorda medel”. Patienten önskar att detta dokument läggs i patientjournalen, för att han i framtiden ska slippa utsättas för någon icke-önskvärd behandling. Hur ska personalen på vårdcentralen hantera patientens önskemål?

  • Vilka argument utifrån ett etiskt perspektiv talar för respektive emot användande av livstestamente?
  • Vilka juridiska aspekter finnas att ta hänsyn till gällande livstestamenten?
  • Hur skulle du bemöta en person som vill att hans/hennes livstestamente ska bifogas patientjournalen?

4:2010

Tillgänglighet och delaktighet för alla?

Oscar anländer i god tid till sammanträdet. Redan ett par meter från trottoarkanten där taxin stannar går han in i en betongstolpe. – Jag borde kanske haft käppen idag, tänker han och undgår med liten marginal att också snubbla över blomsterarrangemanget utanför ytterdörren. Han hör ett glatt hej från Erik, som just rullar in i sin rullstol. Erik är snabbt framme vid informationsdisken där han stannar med en suck. Bänkskivan är alldeles för hög för honom och han kan inte skriva in sig utan hjälp. Oscar frågar efter toaletten. – Den är där borta, säger mannen bakom luckan och pekar. – Åt vilket håll, frågar Oscar vilset och mannen pekar en gång till. – Där, du ser skylten där borta bakom glasdörrarna.

  • Hade mannen i luckan kunnat göra något för att underlätta för Oscar respektive Erik
  • Hur tillgänglig är den verksamhet som du arbetar för personer med funktionsnedsättning?
  • Vad kan det konkret innebära att behandla personer likvärdigt istället för lika?

3:2010

Kan en rökare nekas operation?

En patient är missnöjd efter att ha nekats operation, med hänvisning till att han är rökare. Patienten överväger att anmäla detta till diskrimineringsombudsmannen.

 

  • Vilka etiska principer talar för respektive emot rökstopp inför planerade operationer?
  • Vad/Vem ska få avgöra om en rökare ska få genomgå en planerad operation?
  • Bör en ansvarsprincip komplettera de principer som vi idag prioriterar utifrån?

 

2:2010

Kränkt i vården - vad beror det på?

  • Börje ber om smärtlindring innan nålen sätts, men får till svar att så'nt bara är för småbarn
  • Ulla får hälsa på sin nya tandläkare först när hon redan ligger nerfälld i behandlingsstolen
  • Christer behöver lämna återbud men blir snäsigt bemött i telefonen
  • Lena får vänta avklädd i undersökningsrummet en lång stund innan doktorn kommer

Listan på situationer där besökare i vården kan känna sig kränkta eller uppleva ett mindre bra bemötande kan göras lång. Vem bär ansvaret för kränkningar i vården och kan de förebyggas?

  •  Vad innebär det att bli kränkt?
  • Hur skulle de kränkningar som beskrivs i ingressen ha kunnat förebyggas?
  • Hur arbetar ni för att minska risken för att personer blir kränkta i den verksamhet där du arbetar?

1:2010

Att bli vald eller bortvald

Hur påverkas våra beslut och prioriteringar när varje patient och besök prissätts? En deprimerad 40-årig kvinna ringer vårdcentralen för att få en ny tid för sin utmattningsdepression. Hon behöver ett kompletterande intyg till Försäkringskassan då rätten till sjukpenning har ifrågasatts. I andra telefonen tar mottagningssköterskan samtidigt emot ett samtal från en mamma som vill få sina tre minderåriga barn undersökta på grund av långvariga förkylningssymtom. Familjen ska dagen efter resa utomlands och man är ytterst angelägen om att barnen bli undersökta idag. På eftermiddagens mottagningslista finns tyvärr endast en bokningsbar tid kvar. Mamman ämnar kontakta barnakuten eller annan vårdcentral om vi inte tar emot barnen idag. Hon nämner också att familjen funderar på att byta vårdcentral om vi inte kan tillmötesgå önskemålen.

  • Hur hade du valt att prioritera i det fall som beskrivs i ingressen?
  • Hur hade du motiverat ditt val?
  • Vilken av de tre etiska principerna i den etiska plattformen tycker du styr prioriteringar i hälso- och sjukvården?

 

6:2009

Moralisk stress svår att hantera

Det finns inga lediga sängplatser på avdelningen, men nya patienter behöver läggas in. Lösningen kan vara att skicka hem de som egentligen inte är färdigbehandlade, eller att lägga några patienter i korridorer. Den spontana tanken kan vara att det etiskt rätta är att den som är i behov av vård ska få det, men samtidigt finns det riktlinjer som förbjuder överbeläggningar. Vad händer om man kompromissar med de etiska kraven för att anpassa sig till organisationen?

  • Upplever du moralisk stress i ditt arbete? I vilka situationer?
  • Hur brukar du hantera moralisk stress?
  • Vad skulle behöva förändras för att situationer som ger moralisk stress i ditt arbete skulle uppkomma mer sällan?

5:2009

Olika reaktioner

Hur hanterar vi döende personer, deras närstående och deras reaktioner? Har vi kunskaper och förståelse för andra kulturella förhållningssätt?

På en avdelning inom slutenvården vårdas sedan en tid en äldre man för en allvarlig sjukdom. Han har sitt ursprung från landsbygden i ett östeuropeiskt land. Plötsligt försämras han och blir medvetslös. Familjen uppträder aggressivt, trots att man tidigare haft ett mycket gott samarbete med personalen. De tillåts knappast komma in i rummet till mannen. Sjukrummet är fyllt av släktingar och vänner. När mannen dör kastar närstående sig på golvet, skriker och gråter. Personalen känner sig mycket främmande inför dessa reaktioner och blir orolig för vad andra patienter och deras anhöriga ska tycka och tänka.

  • Hur tycker du att personalen skulle ha bemött familjen?
  • Finns det en gräns för vilka beteenden som har sin grund i kulturella sedvänjor som man kan acceptera som vårdpersonal? Var går i så fall den gränsen?
  • Hur kan vårdpersonal underlätta mötet med patienter och anhöriga med en annan kulturell bakgrund än majoritetskulturen?

3:2009

Ansvarsetik

Sedan Agda blev änka har hon inte kunnat bo kvar i sin villa, utan har istället fått en servicelägenhet. Hon har tagit med sig flera av de gamla möblerna för att göra det hemtrevligt. Hennes ryamatta har hon placerat centralt på golvet. När distriktssköterskan gör hembesök påtalar hon för Agda att det finns risker med mattan och föreslår henne att ta bort den. Agda vill ändå ha kvar mattan, som påminner henne om det gamla hemmet. En natt när Agda behöver gå på toaletten fastnar hennes rollator i mattkanten och Agda faller så illa att hon bryter lårbenshalsen. Vilket ansvar har vi för vår egen hälsa?

  • Tycker du att individernas eget hälsoansvar tillmäts betydelse för vilken vård som ges?
  • Vilka fördelar kan du se med att komplettera de principer (människovärdesprincipen, behovsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen) med en princip om individens ansvar för den egna hälsan?
  • Vilka nackdelar kan du se med att komplettera de principer (människovärdesprincipen, behovsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen) med en princip om individens ansvar för den egna hälsan?

2:2009

Min patient önskar att få dö

Patienter som talar om döden berättar ibland vad de ser som en god död. En del vill att den ska komma plötsligt, utan att de märker av den. Andra vill trots allt veta, för att få möjlighet att ta avsked. De flesta talar med rädsla om en långsam död, som innebär att både den personliga integriteten och olika kroppsfunktioner går förlorade. Faktum är att vi inte bara lever längre, vi dör också ”längre”. Att lida, att behöva hjälp med det personliga och vara beroende av andra känns som något ont man inte vill uppleva. Då vill man hellre dö. Men när har en patient rätt att välja att dö?

  • Träffar du genom ditt arbete patienter som önskar avstå ifrån livsuppehållande behandling? Hur brukar du bemöta dessa patienter?
  • Tror du att det kan finnas andra orsaker till att patienter önskar att avstå ifrån livsuppehållande behandling än att de inte önskar en ”långsam” död?
  • Det finns studier som visar att patienter i stor utsträckning inte är delaktiga i beslut som rör den livsuppehållande behandling de får. Hur tror du att vårdpersonal skulle kunna göra dem mer delaktiga?

1:2009

Vård på lika villkor

Är det sant att homo- och bisexuella får ett sämre bemötande i vården? Kristina har inskrivningssamtal på vårdavdelningen och sjuksköterskan frågar om familjesituationen. Kristina berättar: – Eftersom jag lever ihop med en kvinna sen över tjugo år uppgav jag hennes namn och sa att det var min sambo. Då säger sjuksköterskan: – ”Jaha … men har du ingen släkting eller så?

  • Varför tror du att sjuksköterskan i fallbeskrivningen agerar som hon gör?
  • Vad tycker du det innebär att bemöta likvärdigt, jämfört med att bemöta lika?
  • Hur arbetar ni med HBT-frågor på din arbetsplats?

6:2008

Hur mycket har en anhörig rätt att bestämma?

En anhörig kontaktar sköterskan på avdelningen och är irriterad över att hans gamla mamma alltid ser ut att frysa där hon ligger i sin sjuksäng. – Mamma har alltid varit frusen och är van att ha tjockt täcke på sig i sängen, påpekar sonen. Han undrar också varför man fortfarande inte har röntgat hennes onda knä, något som doktorn lovade redan på akuten. Nu har han läst på Internet att det kan vara en infektion i knäet och menar att det borde antibiotikabehandlas snabbt. – Varför kommer det förresten ingen läkare och berättar om blodproverna? Har det med mammas ålder att göra att allt tar sån tid?

  • Hur ser du på anhörigas roll i vården?
  • Är anhörigas medverkan i vården endast något gott, eller kan det bli ett problem?
  • Hur kan vi göra om vi anser att de anhöriga inte handlar för patientens bästa?

5:2008

Arbetsklimat och etik

Ett människoliv handlar till stor del om ”relationer” och ”prestationer”. Detta gäller naturligtvis också i arbetslivet. Främst tänker vi kanske på arbetet som en prestation, att man ska utföra något – producera. Men oftast går det inte att bortse från relationernas betydelse. Något som i synnerhet gäller i hälso- och sjukvården.

  • Vad tycker du är utmärkande för ett positivt arbetsklimat?
  • Vad kan vara hinder för ett positivt arbetsklimat? Kan dessa övervinnas?
  • Hur kan ett positivt arbetsklimat upprätthållas?

4:2008

Etik och fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är i snabb utveckling. Utöver fostervattenprov och ultraljud finns idag metoder som visar på om det finns ökad sannolikhet för att få ett barn med Downs syndrom. Detta innebär komplicerade etiska dilemman som sjukvården måste förhålla sig till.

  • Hur kan det etiskt motiveras att erbjuda fosterdiagnostiska metoder såsom KUB och NUPP?
  • Vilka värdekonflikter kan uppkomma vid användandet av denna typ av metoder?
  • De fosterdiagnostiska metoderna är ett erbjudande till den gravida kvinnan. Hur kan sjukvården underlätta för kvinnan att utöva sin autonomi i detta fall, d.v.s. vid valet att genomgå undersökningarna eller inte?

3:2008

Självbestämmande

Att förebygga självmord är en självklar och prioriterad uppgift för vården. Men hur agerar vi när en psykiskt frisk men kroppsligt mycket sjuk patient vill ta sitt liv? I vår kultur är självbestämmandet viktigt, men hur långt ska det få sträcka sig?

En patient som får palliativ vård (vård i livets slutskede) på ett särskilt boende vill absolut åka hem till sin lägenhet en sista gång och vara ensam där under en dag. En syster till honom ringde dock häromdagen och uppgav till en i personalen, att brodern samlat på sig en hel del mediciner i hemmet och att hon därför var rädd att han skulle ta sitt liv, vilket hon inte ville ha på sitt samvete. Hon ville inte heller att man talar om för honom att hon ringt och sagt detta. Hur ska personalen göra?

  • Förutsatt att patienten är psykiskt frisk, finns det något som talar emot att patienten ska få utöva sin autonomi? I så fall, vad?
  • Vilken princip tycker du väger tyngst här: göra gott-principen eller autonomiprincipen? Varför? (Anta att patienten är psykiskt frisk)
  • Anta att läkare kommer fram till att patienten är psykiskt frisk och att det inte finns något hinder för honom att åka hem. Hur kan personalen motivera beslutet för patientens syster som uttryckt oro för hans ev. suicidplaner?

2:2008

Tvång i vården

Har vi rätt att tvinga ett barn som inte vill medverka i behandling?
Kalle, 6 år, är rädd för att gå till både doktorn och tandläkaren och nu måste han dra ut en dålig mjölktand. Han samarbetar fint till att ta premedicinering med lugnande medicin och när den har fått god effekt kan tandläkaren lägga bedövningsinjektion efter att först ha bedövat tandköttet med salva. Så långt går allt bra, men när det är dags att använda tången protesterar Kalle vilt och skriker: – Jag vill inte ta bort tanden! Mamma och pappa bestämmer att tanden ändå måste ut och väljer att hålla fast pojken så att tandläkaren snabbt kan dra ut den.

  • Hur resonerar du om förhållandet mellan att göra gott resp. att se till Kalles autonomi i detta fall?
  • Om Kalle hade varit 16 år istället för 6 år hade du resonerat annorlunda då? Varför/Varför inte?
  • Hur kan principen om att undvika skada relateras till detta fall?

1:2008

Människovärde

Har patienten alltid rätt att välja läkare? Får patienten diskriminera personal på grund av etnicitet? Svea har en svårbehandlad diabetes sedan flera år. Hon har fått ena foten amputerad och har en både psykiskt och fysiskt nedsatt förmåga. Nu ska den läkare hon haft under många år sluta. Svea har fått veta att hon ska få träffa en nyanställd läkare med utländsk bakgrund. Redan i receptionen gör Svea klart vad hon tycker om detta: – Jag tänker inte acceptera att gå till en färgad läkare. För det är förstås den där svarta vitrocken ni tänker tvinga på mig? Jag såg honom när jag satt här och väntade, fräser hon.

  • Hur skulle valet att tillmötesgå Sveas önskan om läkare kunna motiveras utifrån etiska principer och värden?
  • Hur skulle valet att inte tillmötesgå Sveas önskan om läkare kunna motiveras utifrån etiska principer och värden?
  • Vilka krav som patienter har på vårdpersonal tycker du det är rimligt att försöka tillgodose?

 

 

Uppdaterad: 2018-10-08
Eivor Blomqvist, Regionledningskontoret, RLK o Verksamhetsnära funktion