Region Jnkpings ln Samverkan kommuner och region
plus.rjl.se/samverkan

Vanliga frågor och svar om hemsjukvård

Rutiner för blanketter och journalinformation

Svar: Blanketterna" Samtycke och Sammanfattning hemsjukvårdspatient" finns på webbsidan: plus.rjl.se/samverkansrutiner

Vem tar lab-prov före undersökning i specialistsjukvård?

Svar: Patienter med planerade undersökningar och/eller behandlingar inom specialist sjukvården, måste ibland ta en del lab-prover innan. I dag finns det ett ersättningssystem mellan lab och vårdcentralerna. Det kommer inte bli samma ersättningsystem mellan lab och kommunerna. Proverna tas på vårdcentralen om patienten inte förhindrad av medicinska orsaker. Är det en hemsjukvårdspatient kommer kommunens hälso- och sjukvård hem för provtagning.

Är patienten inte hemsjukvårdspatient men förhindrad av medicinska orsaker att ta sig till vårdcentralen, så kontaktas kommunen och tar provet under ett hembesök. Enstaka hembesök kan göras efter gemensam överenskommelse mellan huvudmännen.

Vad blir förändringen för habiliteringen i samband med KomHem?

Vid årsskiftet tar kommunerna över kostnadsansvaret för hjälpmedel, även för de hjälpmedel som förskrivs av personal på Habcentrum. Under 2013 kommer ett arbete att påbörjas som gäller en ny ansvarsgräns för habiliteringen inom Landstinget och kommunen; det blir en indelning i så kallad bashabilitering och sprecialisthabilitering. Det betyder att man inte längre kommer att utgå från boendeformen, vilket görs idag. Den nya ansvarsgränsen kommer troligen att börja gälla 1/1 2014.

Egenvård i skolan?

Mitt barn som har diabetes börjar snart skolan och behöver hjälp under skoltiden med insulininjektioner. Vem tar ansvar för att ge injektionerna under skoltid?

Svar: När barnet börjar skolan är det den behandlande legitimerade yrkesutövaren (ex läkare, sjuksköterska) som inom sitt ansvarsområde bedömer om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utövas som egenvård.

Skolan har ett ansvar för att eleverna får hjälp med sin egenvård, och att exempelvis ge insulininjektioner när barnet vistas i skolan.

Den ansvarige läkaren eller oftast sjuksköterskan instruerar personal om barns/elevs medicinering.

Vårdnadshavare och ansvarig personal kan då gemensamt fylla i blankett om egenvård för Diabetes, där det framkommer vilka uppgifter som är viktiga att känna till för personalen.

Det är viktigt att det framgår hur berörd personal kan nå hälso- och sjukvården samt barnets vårdnadshavare under dagen.

I de fall personalen inte klarar av att utföra åtgärden på ett säkert sätt kan åtgärden inte bedömas som egenvård i skolan, utan betraktas då som hälso- och sjukvård. Är insatsen av varaktig karaktär så bör barnet vara inskrivet i hemsjukvården och det är hemsjukvårdens personal som utför uppgiften.

Skolhälsovården har inte ansvar att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser.

Vem delegerar hälso- och sjukvårdsuppgifter?

Vem delegerar hälso- och sjukvårdsuppgifter till lärare och personliga assistenter för elever inom särskolan efter årsskiftet 2012/2013?

Svar: Distriktssköterskan i primärvården delegerar idag exempelvis läkemedelsadministrering av krampmedicin till barn som sköts av  barnhabilitering och där insatserna i vanliga fall utförs i hemmet av närstående.

Efter årsskiftet kommer dessa personliga delegeringar till skolpersonal/personliga assistenter att utföras av den kommunala distriktssköterskan/sjuksköterskan och barnen betraktas som om han/hon omfattas av hemsjukvård.

Barnen är ofta sedan tidigare kända inom kommunens korttidsverksamhet.

Visar det sig att det någon dag ej finns någon personal med delegeringsbeslut åvilar uppgiften kommunens distriktssköterska/sjuksköterska.

Kan jag som distriktssköterska starta privat hemsjukvård?

Det verkar som om det enligt SOU 2011:55 Kommunal hemsjukvård, ska kunna bli möjligt att bedriva privat hemsjukvård. Kommer det att gälla i Jönköpings län? Skulle det vara möjligt som distriktssköterska starta privat hemsjukvård?

Kan en vårdcentral t ex profilera sig och erbjuda hemsjukvård av sin personal? Eller om en privat hemtjänst som arbetar enligt LOV även ha hemsjukvård?

Svar: Betr privat hemsjukvård så är det redan idag fullt möjligt lagstiftningsmässigt. För närvarande ges denna möjlighet av landstinget via vårdvalet. När kommunerna blir huvudman för hemsjukvården kan den på motsvarande sätt bedrivas privat inom ramen för LOV. Det är dock upp till varje kommun att avgöra om hemsjukvården skall omfattas av LOV.

Enligt den information jag har i dagsläget är det ingen av de 13 kommunerna som har planer på detta i direkt anslutning till övertagandet vid kommande årsskifte. Hur det blir längre fram är helt och fullt en fråga som avgörs av den politiska ledningen i varje enskild kommun. Om en kommun väljer att låta hemsjukvården omfattas av LOV blir det, i princip, fullt möjligt för ett privat hemtjänstbolag att erbjuda hemsjukvård (och för en distriktssköterska att starta privat hemsjukvård).

Får distriktssköterskan fortsätta förskriva läkemedel?

Svar: Ja. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2001:16 ligger det till så här:

3 § För att få förskrivningsrätten krävs vidare för distriktssköterskor att de tjänstgör som distriktssköterska inom landstingets eller kommunens primärvård eller hemsjukvård eller inom kommunens hälso- och sjukvård i övrigt enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För andra sjuksköterskor krävs att de tjänstgör inom kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Med landsting eller kommun jämställs privata vårdgivare som utför motsvarande uppgifter med offentlig finansiering.

Förskrivningsrätten gäller endast under den tid sjuksköterskan tjänstgör vid någon av de angivna verksamheterna.

Vem beslutar om hemsjukvård?

Biståndsbedöms hemsjukvård av kommunens biståndshandläggare enligt Socialtjänstlagen (som hemtjänst och särskilt boende mm)?

Svar: Nej, hemsjukvård är en hälso- och sjukvårdsinsats och  beslut om hemsjukvård fattas av läkare och/eller annan legitimerad personal (t ex kommunsjuksköterska).

Vilka lagar styr verksamheten i framtiden?

Hur kommer Socialtjänstlagen kontra Hälso- och sjukvårdslagen påverka arbetet när kommunerna får ansvar för hemsjukvården?

Svar: Socialtjänstlagen styr de insatser en enskild har rätt till gällande sitt omsorgsbehov. Det gäller bland annat de insatser som hemtjänstpersonal utför hos en person såsom hjälp med personlig omvårdnad, till exempel på- och avklädning, dusch och toalettbesök. Man kan också få hjälp med inköp, måltider, tvätt och städning.

Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all hälso-och sjukvård, oavsett om den utförs av landstings- eller kommunal personal såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnster. Dessa legitimerade personalkategorier kan i vissa fall delegera en hälso- och sjukvårdsuppgift till hemtjänstpersonal.

Vad innebär tröskelprincipen?

Svar: I arbetet med avtalet i Jönköpings län beslutades i att inte ska använda begreppet  "tröskelprincipen". För att få hemsjukvård görs en bedömning av professionell yrkesutövare och patienten blir registrerad för hemsjukvård. En vårdplan upprättas och det är alltid behovet som ska styra.

Tröskelprincipen används av flera andra landsting och kommuner för att ange gränsdragningar för huvudmännens ansvar. Vårdtagare som utan större svårigheter kan ta sig till vårdcentralen är landstingets ansvar. Vårdtagare som inte kan ta sig till vårdcentralen eller har behov av vård i hemmet är kommunens ansvar.

Bostadsanpassningsbidrag

Hur kommer det bli med möjligheterna att ansöka om bostadsanpassningsbidrag när kommunerna tar över hemsjukvården?

Svar: Handläggningen och beslut enligt Bostandsanpassningslagen är redan idag ett kommunalt ansvar, men det behövs medicinska intyg för att beskriva funktionshindret i förhållande till miljön. Dessa medicinska intyg skrivs idag av legitimerad personal inom landstinget, vanligast är att arbetsterapeuten på vårdcentralen gör ett hembesök och därefter skriver intyget.

När hemsjukvården blir kommunalt ansvar, så kommer arbetsterapeut, som kan skriva det medicinska intyget, sannolikt arbeta i kommunen. Det kan säkert bli aktuellt, i några fall, att legitimerad profession på vårdcentralen, skriver intyg även fortsättningsvis (ex medicinskt intyg som styrker behovet av spistimer till en nyutredd demenssjuk person som inte är hemsjukvårdspatient).

Kontakt

Ulrika Stefansson
Folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings län
ulrika.stefansson@rjl.se
036-32 42 29

Uppdaterad: 2014-12-23
Anna Franzén Ekros, Kommunikationsavdelningen, RLK o Verksamhetsnära funktion