Smärtrehabilitering på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Jönköping.
Information till vårdgivare
Vad erbjuder vi?
Rehabiliteringsmedicinska kliniken erbjuder multimodal smärtrehabilitering på specialistnivå, med ansvar för hela Jönköpings län. Kliniken har lång erfarenhet av teamarbete och smärtrehabilitering utifrån den biopsykosociala modellen (Gatchel et al., 2007). Multimodal rehabilitering har enligt
SBU (2010) måttligt starkt vetenskapligt stöd. MMR är idag den bästa metoden för att behandla komplexa, icke-maligna smärttillstånd(Scascighini et al., 2008)
Rehabiliteringsmedicinska kliniken tillhandahåller ett rehabiliteringsprogram: MMR2 ett arbetslivsinriktat program som syftar till att förebygga/minska sjukskrivning. Multimodala smärtrehabiliteringsprogramet är även inriktat på att höja livskvalitén för patienter som har ett mer omfattande rehabiliteringsbehov och befinner sig något längre från arbetsmarknaden. Remisserna bedöms av ansvarig läkare på kliniken. Rehabiliteringen innebär inga kostnader för inremitterande instans.
Syfte och mål
Syftet med rehabiliteringen är att förbättra smärthanteringen. Rehabiliteringen är inriktad på att öka aktivitetsnivå och delaktighet i vardagen genom förbättrad fysisk förmåga, psykisk hälsa och social förmåga. Viktigt är att rehabiliteringen i första hand inte syftar till smärtreducering även om detta kan bli en sekundär effekt i ett längre perspektiv. NRS, Nationella registret över smärtrehabilitering, visar att 52 % skattar en lägre smärtintensitet vid ettårsuppföljningen 2014.
Målsättningen är en ökad livskvalitet och att förebygga/minska sjukskrivning. Målen för rehabiliteringen utgår främst från aktivitet/delaktighet enligt ICF. Alla patienter sätter individuella mål för sin rehabilitering. Rehabiliteringen inriktar sig på beteendeförändring och att ge en ökad acceptans.
Resultat
Utvärdering och uppföljning av smärtrehabilitering sker via NRS. Följande siffror är baserade på 2015 års statistik.
Vid avslut svarar 88 % att förmågan att hantera livssituationen i stort har förbättrats i hög grad eller i viss mån.
49 % svarar att rehabiliteringsperioden har förbättrat smärtupplevelsen i hög grad eller i viss mån.
Gruppen som konsumerar mest sjukvård (> 4 gånger/år) har minskat från 78 % av patienterna till 56 % vid ettårsuppföljningen (2014).
Vilka patienter är aktuella?
- Långvarig smärta som ska vara medicinskt färdigutredd.
- Arbetsför ålder
- Behov av samordnat multiprofessionellt team.
Vilka patienter är inte aktuella?
- Pågående djup depressions- och ångestproblematik utgör ett hinder för framgångsrik rehabilitering (Linton and Bergbom, 2011) och bör därför först behandlas inom primärvård eller psykiatri. Instrument som kan användas för denna bedömning är till exempel HAD-S, MADR-S, BAI och BDI-II.
- Patienter med pågående missbruk.
Rehabilitering hos oss
- Multiprofessionellt team med arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, kurator, sjuksköterska och läkare.
- Vi erbjuder en samordnad rehabilitering där teamarbete utgör kärnan i vår verksamhet. Patienten är den viktigaste medlemmen i teamet.
- Närstående är delaktiga i patientens rehabilitering genom deltagande vid teammöten och närståendeträff.
- Återkoppling i form av avstämningsmöte och/eller överrapportering till aktuell vårdgivare och till andra instanser (Försäkringskassan, arbetsgivare, Arbetsförmedlingen etc).
Rehabförlopp
Remiss skickas via Cosmic. Beskriv patientens smärta, genomförd utredning och behandling, ev. sjukskrivning och psykiska tillstånd i remissen. Patienter kan även skicka egenremiss till kliniken. Remisserna bedöms av läkare. Om patienten bedöms vara aktuell kallas hen till en multimodal utredning på 1-2 dagar med ett avslutande teammöte. Om programmet är lämpligt för patienten görs en planering för programdeltagande. Om programmet inte bedöms som en lämplig åtgärd rekommenderas andra aktuella insatser.
Deltagare i MMR2 genomgår rehabilitering under tre dagar i veckan, i åtta veckor. Individuella anpassningar görs efter patientens förutsättningar. Programmet innefattar hemuppgifter under de dagar som patienten inte vistas på kliniken.
För patienter som har en längre resväg än fyra mil, finns möjlighet till kostnadsfri övernattning på patienthotell, som ligger ca en kilometer från kliniken.
Vid avslut av program sker alltid teammöte tillsammans med patient och närstående. Epikris skickas till inremitterande instans. Avstämningsmöte och/eller överrapportering sker efter utskrivning.
Under rehabiliteringen är patienter som är i arbete förebyggande sjukskrivna på heltid. Denna sjukskrivning sköts av patientens ansvariga läkare på vårdcentral eller företagshälsovård.
Innehåll i smärtrehabilitering
Sjukgymnast:
Olika avspänningstekniker, basal kroppskännedom, fysisk aktivitet anpassad efter patientens nivå. Vid fysisk aktivitet läggs fokus på kroppsmedvetande, andning, lagom dosering och träningens positiva effekter. Individuell coachning för att patienten ska kunna implementera sina nya kunskaper i vardagen.
Psykolog:
KBT-baserad gruppbehandling med syfte att ge ökad kunskap om smärtpsykologi, ökad acceptans och nya copingstrategier. Individuell behandling ges vid behov. Vid behov av längre insats än rehabiliteringsperioden sker remittering till berörd instans.
Arbetsterapeut:
Handleder och medvetandegör individen vad gäller balans mellan aktivitet och vila. Problembaserat lärande med syfte att ge ökad kunskap om de egna aktivitetsstrategierna. Genomgång av praktisk ergonomisk kunskap samt att ge individen möjlighet att tillämpa denna kunskap i meningsfulla aktiviteter. Individuell planering av arbetsåtergång.
Läkare:
Medicinsk bedömning i samband med utredning, program och utskrivning. Ansvaret för eventuella intyg, sjukskrivning eller förnyelse av recept ligger kvar hos patientens läkare inom primärvård och företagshälsovård under rehabiliteringen.
Kurator:
Håller stödjande/motiverande samtal och förmedlar social information. Sköter rehabsamordning med arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedling.
Sjuksköterska:
Hälsoinriktat arbete. Hälsokurva.
Referenser
GATCHEL, R.J., PENG, Y.B., PETERS, M.L., FUCHS, P.N. & TURK, D.C. 2007. The biopsychosocial approach to chronic pain: scientific advances and future directions. Psychol Bull, 133, 581-624.
LINTON, S.J. & BERGBOM, S.2011. Understanding the link between depression and pain. Scandinavian Journal of Pain, 2, 47-54.
SBU 2010. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
SCASCIGHINI,L., TOMA, V., DOBER-SPIELMANN, S. & SPROTT, H. 2008. Multidisciplinary treatment for chronic pain: a systematic review of interventions and outcomes. Rheumatology (Oxford), 47, 670-8.
Kontakt
Helen Spörk Tellfjord, processledare
