Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Ryggmärgsskada Region Jönköpings län

Innehåll på sidan:

Inledning

PM att använda, inom Region Jönköpings län, för vård av ryggmärgsskadad person inför överflyttning till specialiserad eller högspecialiserad ryggmärgsskaderehabiliteringsverksamhet.

Inom Region Jönköpings Län arbetar Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping konsultativt för dessa patienter.
Rehabiliteringsmedicinska kliniken kommer att ta aktiv del i att se till att patienten förs över från den aktuella vårdavdelningen till avsedd rehabiliteringsavdelning då det är medicinskt motiverat.

Flöde

  • Remiss för initial rehabilitering skall gå till Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping från den klinik som handlägger patienten akut. Kopia på remiss skickas till Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Kopia på remissvar till Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.
  • Om ryggortopedisk handläggning i sin helhet sker på Länssjukhuset Ryhov ska rehabiliteringsmedicinsk konsult göras och kopia på konsultanteckning skickas till Linköping.
  • Interprofessionellt team från Rehabiliteringsmedicinska kliniken Ryhov ska snarast bedöma patienten samt i samråd med kollegor på den aktuella vårdavdelningen lägga upp mål för mobilisering och omvårdnad. Vid patienter på Ryhov görs detta via fysiskt besök och för övriga sjukhus görs detta via videolänk. Bestämning avseende omfattning av skadan förväntas ha skett i akutförloppet men bör upprepas i ett något senare skede. Lämplig tidpunkt efter ca 72 timmar och görs då enligt ISNCSCI (International Standards for Neurological Classification of Spinal Cord Injury), av sjukgymnast/fysioterapeut och läkare från Rehabiliteringsmedicinska kliniken Ryhov, på patienter som vårdas på Länssjukhuset Ryhov. För patienter som vårdas på annat sjukhus bör detta ske av läkare på plats efter instruktion från ryggmärgskadespecialist på Rehabiliteringsmedicinska kliniken Ryhov.
  • Dokumentation och bokning enligt rutiner.

Medicinsk bedömning/åtgärder

Att ha en ryggmärgsskada innebär att man har en påverkan på flertalet organsystem. Detta gäller i synnerhet höga kompletta halsryggmärgsskador. Det bör särskilt noga övervägas när den optimala tidpunkten är, för personer med halsryggmärgsskada att lämna intensivvården. Restriktioner enligt operatörens anvisningar. Följande att särskilt beakta på vårdavdelning:

  • Luftvägar- Efter ryggmärgskada sker en tilltagande svullnad som kan medföra att den neurologiska nivån ascenderar, 3:e - 4:e dagen kritisk. Kan innebära att en halsryggmärgsskadad person av denna anledning först efter några dagar når kulmen i sin försämring av den ventilatoriska funktionen. Framför allt hos den halsryggmärgsskadade och högt thorakalt skadade är hostkraften påtagligt nedsatt och i behov av hosthjälp för att mobilisera sekret (sjukgymnast/fysioterapeut). PEP-mask för att förebygga sekretstagnation och atelektasutveckling. Eventuellt kan även hostmaskin vara till nytta.
  • Cirkulation – vid spinalskada med neurologisk nivå Th 6 eller högre kan blodtrycket inte regleras normalt. Dessa personer ligger i allmänhet mycket lågt i blodtryck och är påtagligt ortostatiska. Hos framför allt komplett halsryggmärgsskadade i det tidiga förloppet råder en kraftig vagusövervikt med risk för arytmiutveckling, asystoli vid retning av exempelvis luftvägar i form av stimulering med sugkateter.
    Föreslås profylax mot tromboembolisk sjukdom i form av höga kompressionsstrumpor samt farmakologisk trombosförebyggande behandling.

    Påbörja mobilisering successivt i mobiliseringsstol redan dag ett som patienten kommer till avdelningen. Vid förflyttning med lift tänk på att vara noggrann med liftskynkets placering så att patienten ej böjer mer än 90 grader i höften. Viktigt att tänka på att patienten ska sitta på tryckavlastande dyna på mobiliseringsstolen.

    Vid mobilisering behövs det stödstumpor (ibland dubbla) och eventuellt mjukkorsett för att öka trycket och minska risken för att patienten sjunker i blodtryck.

    När patienten klarar av att sitta på mobiliseringsstol eller komfortrullstol är det dags att använda mobil hygienstol vid dusch och toalettbesök. Använd alltid en mobil hygienstol med tiltfunktion. Då tarmtömning har genomförts är det inte ovanligt att den nackskadade patienten sjunker i blodtryck och då behövs tiltfunktionen.

    Fenomenet autonom dysreflexi uppträder i regel först några veckor efter skadan i samband med att den spinala chocken avtar.
    Sammanfattningsvis är autonom dysreflexi (AD) ett slags spasm i det sympatiska nervsystemet. Det är ett tillstånd med reflexmässig (ofrivillig) överaktivitet i det sympatiska nervsystemet. Det förekommer hos ryggmärgsskadade med neurologisk nivå T 6 och uppåt (bortfall upptill bröstkorgsnivå eller högre). Det kan utvecklas till ett allvarligt tillstånd med blodtrycksstegring (normalt systoliskt viloblodtryck för en person med ryggmärgsskada från Th 6 och uppåt är 90-110 mm Hg) som uppstår i samband med starka sensoriska stimuli nedom skadenivå, vanligen fylld blåsa eller tarm eller smärta. Kliniskt ses blodtrycksstegring, pulserande huvudvärk, rodnad, svettningar ovan skadenivå, dimsyn, blekhet, gåshud nedom skadenivå.

    VARAKTIG AUTONOM DYSREFLEXI ÄR ETT MEDICINSKT AKUT TILLSTÅND SOM KRÄVER SNABB HANDLÄGGNING, se Åtgärder vid autonom dysreflexi. Länk

    Om detta ej observeras och behandlas snabbt kan en blodtrycksstegring fortsätta till riskabla nivåer och utlösa intrakraniell blödning, kramper eller hjärtarytmi.
  • Poikilotermi- Framförallt halsryggmärgsskadade patienter har en nedsatt temperaturreglering. De är mer eller mindre ”kallblodiga” och anpassar sig efter omgivningens temperatur. Risk för nedkylning respektive upphettning. Som ”under täcket feber” kan maximalt 38,5 grader Celsius accepteras. Om temperatur överstiger detta värde bör man misstänka annan bakomliggande orsak.
  • Hud - personer med ryggmärgsskada har ofta nedsatt känsel. Viktigt med trycksårsprevention.
    Daglig inspektion av huden.
    Rekommenderas ligga på luftväxlande madrass i sängen. Ska alltid ligga helt plant. Om huvudändan måste höjas får detta ske endast under kortare tid och maximalt 30 grader. Detta med tanke på risk för skjuvskador i sakralregion.
    Vändschema.
    Vid undersökningar av olika slag skall personen ligga på tryckavlastande underlag.
    Vid mobilisering sitta på tryckavlastande sittdyna.
    Vid sittande på mobil hygienstol sitta på extramjuk mjuksits.
    Använda hälavlastande stövlar vid ryggliggande. Remiss skrivs av läkare till Olmed, sjukgymnast/fysioterapeut provar ut tillsammans med ortopedingenjör.
  • Urogenitalt - KAD tills annat föreslås.
  • Smärta - Nociceptiv smärta behandlas sedvanligt. Vid misstanke om neuropatisk smärta föreslås i första hand Gabapentin alternativt Pregabalin med dosökning var 4:e-5:e dag.
  • Sväljbedömning - Samtliga cervikala framför allt traumatiska ryggmärgsskador bör bedömas av logoped med avseende på sväljning och aspirationsrisk. Remiss skrivs av läkare till logoped på Rehabiliteringscentrum.
  • Gastrointestinalt
    Efter en ryggmärgsskada störs ofta de rörelser som tarmen utför automatiskt för att förflytta födan neråt i matsmältningssystemet och risken för förstoppning ökar. Här är det viktigt att direkt komma igång med regelbunden tarmtömning som genomförs på ungefär samma tid dagligen.

    Ges inget per os om avsaknad av tarmljud, nasogastrisk sond övervägs.
    Rekommenderas magsårsprofylax.
    Rekommenderas insättning Laxido 1 x 2 samt dagligt rektalstimulerande medel efter intag av frukost för att utnyttja gastrokolisk reflex.
    Rekommenderas Microlax i första hand.  Om patienten är endast sängliggande 2 styck Dulcolax alternativt Klyx. Önskvärd avföringskonsistens 5-6 på Bristolskalan (krämig). Om tarmtömning ej uppnås rekommenderas Peristeen.
    Om förstoppning trots allt uppträder ges Laxido 6 påsar som förstoppningsdos.

    Vid behov kontaktas tjänstgörande sjuksköterska avdelning 55 ryggmärgsskadeenheten Linköping som nås på telefon: 010-103 11 55.
  • Rörlighet - Om man har en komplett skada och inte kan röra sig själv är det av vikt att dagligen få hjälp med kontrakturprofylax, viktigt att beakta eventuella restriktioner. Om personen har en tetraplegi med nedsatt funktion i fingrarna är det av stor vikt att kontrakturprofylaxen görs enligt filmen. Detta för att skapa ett passivt grepp med korta fingerflexorer. Fingrarna går i flexion vid dorsalflexion i handleden och i extension vid palmarflexion.
    https://www.1177.se/Jonkopings-lan/Tema/Ryggmargsskada/Liv-och-halsa/Trana-leder-och-muskler-kontrakturprofylax/

    Två gånger per dag ligga i grodställning/plogställning 30 minuter.
    Använda töjortoser till fötterna 30 minuter X 2 /dag vad behov. Bedöms av sjukgymnast/fysioterapeut. Ortoser ordineras av läkare och remiss skrivs till Olmed.
    Personer med halsryggmärgsskada ligger minst 1 gång per dag med ena armen i utåtrotation och andra armen i 90 graders abduktion.
    Lagring av händer sker med hjälp av anpassade handortoser. Bedömning görs av arbetsterapeut.

    Vid frågor och funderingar kontakta Rehabiliteringsmedicinska klinikens vårdavdelning 010- 242 26 24.

Kontakt

Agneta Siebers
legitimerad fysioterapeut
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov
Region Jönköpings län

Version

Fastställt

2018-01-02

Utarbetad av

Lars Håkansson
Överläkare
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov
Region Jönköpings län

Alexandra Gavrisyuk
Överläkare
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov
Region Jönköpings län

Uppdaterad: 2018-03-12
Rose-Marie Vahlund, Vårdtjänster