Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Rehabilitering och sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Det här dokumentet är under utveckling, ej färdigställt.

Målsättning

  • Återgång till ett oberoende och aktivt dagligt liv med, för patienten, god kvalitet.
  • Patienten och anhörig skall efter fas I och II ha ökad kunskap om kranskärlssjukdomen samt hur de kan påverka livssituationen.
Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Rehabilitering och sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Höglandssjukhuset Eksjö, Ryhov Jönköping och Värnamo sjukhus

Vid sekundärprevention av ischemisk hjärtsjukdom är uppgiften att tillämpa strategier, som både på kort och lång sikt förhindrar död, återinsjuknande, fortskridande av sjukdomsprocessen och uppkomst av komplikationer. Dokumentation visar sekundärpreventionens effektivitet när det gäller att förhindra sjukdomsutveckling, allvarliga hjärthändelser samt möjligheterna att minska behovet av revaskularisering, sjukhusvård och sjukskrivning.
Socialstyrelsen 2004-04-22 (nytt fönster)

Kort vårdtid på sjukhus efter en hjärtinfarkt/akut kranskärlssjukdom medför att patienten inte alltid får tillräckligt med tid för att bearbeta den akuta händelsen. Detta kan minska benägenheten att ändra livsstil (sluta röka, öka fysisk aktivitet och minska stress). En bestående förbättring kan enbart uppnås om patienten och hans/hennes anhöriga är välmotiverade och tillräckligt informerade. För detta krävs kvalitet, kontinuitet och samarbete i eftervården.

Hjärtsjuksköterska på hjärtmottagningen är den koordinerade länken i eftervårdsprogram för hjärtinfarkt drabbade patienter.

Diagnostik och utredning

Hjärtrehabiliteringens tre faser

(se Socialstyrelsens riktlinjer remissupplaga 2003)

Fas I, sjukhusfasen

  • Tidig mobilisering då tillståndet stabiliserat sig
  • Penetrera och dokumentera risk- och friskfaktorer för senare individuell anpassning av insatser gällande livsstilsförändring,
  • Basalinformation anpassat efter patientens behov och med hänsyn till vilken reaktionsfas patienten befinner sig i. Broschyr, film och gruppinformation finns på Hjärtvårdsavdelningen (lokal variation finns).
  • Inför hemgång remitera till aktuella sekundärpreventiva insatse (Hjärtmottagningen, Hjärtrehabiliterings-gymnastiken mm).

Team: Läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, dietist, kurator, psykolog sjukhuskyrkan samt apotekare.

Fas II, återhämtningsfasen

  • Eftervård med snar kontakt med sjuksköterska på Hjärtmottagning inom 1-2 veckor efter hemkomst, läkare på Kardiologmottagningen alt i Primärvården inom 1-3 månader och sjukgymnast för hjärtrehabiliteringsträning. Övriga kontakter med dietist, kurator, tobaksavvänjning samt hjärtskola, stresshanteringsgrupp, sker utefter behov. Uppföljningen sträcker sig vanligen till de första 3-6 månaderna efter insjuknandet och kan lokalt variera (se Bilaga…).
  • Utifrån riskprofil ges utbildning individuellt, till anhöriga och i grupp i hjärtvänligkost, tobaksstopp, fysisk träning, psykosocialt stöd samt fördjupning i hjärt- och kärlsjukdom för ökad kunskap och motivation till livsstilsförändring och snar återgång till arbete och aktivt liv.

Fas III, underhållsfas

  • Bygger på fortsatt livslång uppföljning och behandling av riskfaktorer.
  •  Livslång uppföljning sker vanligtvis i Primärvårdens regi.
Påverkbara livsstilsfaktorer Mål Intervention
Tobak Rökstopp
Snusstopp
Information och individuellt stöd
Rökavvänjningsgrupp
Nikotinersättningsmedel alt Zyban® v b
Motion

Fysiskt aktiv livsstil med
regelbundna motionsvanor ≥ 30-40 min/ dag.
 

Känna trygghet vid fysisk
aktivitet.
Förbättrad fysisk prestationsförmåga och upplevelse av hälsa.

 

 

Uppnå en fysiskt aktiv livsstil

Erbjuda individuellt besök hos sjukgymnast och deltagande i Hjärtrehabiliteringsgrupp inom 2 veckor efter insjuknandet och vid CABG op inom 4 veckor (fas II).

 

Hjärtrehabiliteringsträning
1-2 ggr/v 60 min i ca 3 mån

Understödja träning på egenhand, samt motivera till fortsatt träning i förenings- och patientföreningsregi

(se Länsövergripande riktlinjer för sjukgymnastik vid kranskärlssjukdom)( länk)

Blodtryck

< 140/90
< 130/80 hos diabetiker

Livsstilstöd; se kost, motion, tobak och stress (se Rådgivande synpunkter HT,( länk)

BMI/ midjemått

 

 

Blodfetter
 

BMI <25
Midje-mått:
<80 cm kvinnor,
<94 cm män

Totalkolesterol <5,0
LDL <3,0
HDL >1,0
Triglycerider <2,0

- Kostinformation enligt svenska näringsrekommendationer med tyngdpunkt lagd på: fettkvalitet, fibrer, måltidsordning och individuellt anpassad kost.

Dietistkontakt v b

Statinbehandling (f n Simvastatin®). Eftersträva lipidvärden inom målområdet.

Blodsocker fP-Glucos normalvärde
<6,1 mmol/l

Vid diabetes:
Före måltid ≤ 6,1 mmol/L
Efter måltid ≤ 8 mmol/L

HbA1c, <6,5% diabetiker

Livsstilsstöd; se kost, motion, tobak

 

Eftersträva bra metabolkontroll via Diabetesmottagningen på Vårdscentralen eller Endokrin-mottagningen

(se Rådgivande synpunkter =länka)

Psykosociala faktorer som ångest, depression, social isolering, stress.

Minska upplevelsen av ångest och nedstämdhet.

Ökad kunskap om sjukdomen

Ökat socialt stöd

Reducerat stressbeteende.

Snar återgång till arbete (inom 3 mån?)

Information och samtalsstöd till patient och anhöriga, individuellt/grupp

Kurators alt psykologkontakt

Adekvat medicinsk behandling

Hjärtbok

Hjärtskola

Stresshanteringsgrupp

Tidig kontakt med
Försäkringskassa, Företagshälsovård och arbetsgivare för planering och anpassning av arbetsuppgifter, samt stödåtgärder som tex arbetsträning.

 

Fastställt: 2004-04-23

Reviderad: 1111-11-11

Giltigt till och med: 1111-11-11

Fastställt av: Medicinsk programgrupp medicin och specialiserat kunskapsstöd hjärtsjukvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Jan Thollander, Överläkare, Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Camilla Strid, Verksamhetsutvecklare vård, Medicin- och geriatrikkliniken Höglandssjukhuset Eksjö, Medicinsk vård

Hjördis Andersson, Sjuksköt m spec.f, Medicin- och geriatrikkliniken Värnamo, Medicinsk vård

Författare:

Uppdaterad: 2015-12-07
Gun Ljungqvist, Bräcke Diakoni vårdcentralen Lokstallarna, Privata vårdgivare