Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Multaq

Innehåll på sidan:

Indikationer:

  • Rekommenderat som förstahandsbehandling (p.g.a. sin relativt sett låga biverkningsrisk) med syfte att bibehålla sinusrytm hos strukturellt hjärtfriska patienter eller patienter med ischemisk hjärtsjukdom utan hjärtsvikt
  • Tveksamt värde i att prova Multaq i annat läge än efter betablockad eller egentligen som första AAR-preparat där rytmstrategi eftersträvas. Vid bakslag på klass I AAR, Cordarone, Sotalol är det högst osannolikt att Multaq håller hjärtat i rätt rytm.

Graviditet:

Patienter som siktar på graviditet, är gravida eller ammar – risk för fosterskada. Använd inte.

Egenskaper:

  • ¨Multichannel-blocker¨, strukturellt relaterad till Amiodaron men saknar jod. Inhiberar natrium och kalium kanaler, har antiadrenerg aktivitet och kalciumantagonistiska egenskaper. Effektiviteten är dock lägre än amiodarones.
  • Metaboliseras via CYP3A4 och interagerar med många preparat. Hämmar också CYP2D6.

Kontraindikationer:

  • Anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion
  • Permanent förmaksflimmer som pågått> 6 månader
  • Bradyarytmier: AVII/III, sjuk sinusknuta (undantag-pacemakerbärare), bradykardi <50/min, PQ>280ms
  • Patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron.
  • QTc ≥500 millisekunder
  • Gravt nedsatt leverfunktion (data saknas)
  • Gravt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance <30 ml/min). >30 ml/min ingen dosjustering

Interaktioner:

  • Se FASS för detaljer
  • Statiner: Ökar statinkoncentrationen med upp till 4 gånger. Biverkningsrisk ökar. Överväg dosreduktion
  • Warfarin: Kan höja INR, överväg tätare kontroller initialt
  • Enligt FASS är Dabigatran kontraindicerat, Xarelto bör undvikas.
  • Grapefruktsjuice: Kan öka dronedaronekoncentrationen upp till 2,5 gånger
  • CA (Cardizem, Isoptin), ökar dronedaronekoncentrationen. upp till 1,7 gånger
  • Digoxin: Digoxinkoncentrationen kan öka. Minst 50 % dosreduktion, kontrollera serumkoncentrationer.
  • Risk för plötslig död, framför allt hos hjärtsviktspatienter.
  • Samtidig behandling med CYP3A4-hämmare (-konazol, telitromycin, klaritromycin, nefazodion, ritanovir)
  • Samtidig behandling med QT-förlängande preparat, till exempel Klass I och III AAR, fentiaziner, cisaprid, bepridil, tricykliska antidepressiva, terfenadin och vissa makrolider som erytromycin.

Dosering:

  • 400 mg x 2 i anslutning till måltid
  • Ibland kombination med betablockerare. Kan markant öka biotillgängligheten av betablockad hos snabba metaboliserare (CYP2D6)

Biverkningar:

  • Diarré, illamående, kräkningar, trötthet och asteni (vanligast)
  • Hjärtsvikt
  • Bradykardi
  • Leverpåverkan
  • Hudutslag

Vid/före insättning:

  • Kontroll av EKG, leverstatus och elstatus (stegring av kreatinin i blodet < 10 % fem dagar efter behandlingsstart är förväntad liksom förlängd QTc dock < 500 ms). QTc-förlängning om ca 10 ms (medel) är att förvänta
  • Hjärt-eko (Hjärtsvikt – kontraindikation).
  • Uppföljning i Multaq-register/på Multaq-mottagning samt kallelse för kontroll av EKG, elstatus och ALAT och ALP efter en vecka.

Uppföljning:

  • Efter 1 vecka: ALAT, ALP, + EKG
  • Efter 1 månad och varje månad upp till 6 månader efter insättning: ALAT, ALP, (inklusive EKG månad 6)
  • Efter 9 mån: ALAT, ALP
  • Efter 12 mån: ALAT, ALP + EKG + Läkarbesök
  • Härefter: ALAT, ALP + EKG var 6:e månad
  • Årligt läkarbesök

Vid patologiska levervärden

  • ALAT-stegring motsvarande minst en tredubbling av övre referensnivån -> Upprepa provtagningen inom 72h.
  • ALAT-stegringen kvarstår, avbryt behandlingen. Lämplig utredning och noggrann uppföljning av patienterna tills ALAT-nivåerna har normaliserats.

Utsättning:

  • Vid ineffektiv behandling, återkommande recidiv som kräver elkonvertering
  • Vid hjärtsvikt

Obs! Meddela Arytmisjuksköterska då behandlingen upphör (Multaqregistret).

Information till patient:

Information till patienterna om att omedelbart rapportera alla symtom på potentiell leverskada (ihållande buksmärta, anorexi, illamående, kräkningar, feber, sjukdomskänsla, trötthet, gulsot, mörk urin eller klåda) eller symtom på hjärtsvikt.

Kontaktperson för innehåll:

Regina Lindberg, överläkare
Medicinkliniken
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Medicinsk vård

Författare:

Regina Lindberg, överläkare
Anne-Marie Suutari, specialistläkare
Grzegorz Bonkowski, överläkare
Eston Jönsson, överläkare
Gunilla Enocsson, sjuksköterska m spec.f
Martin Stefanik, överläkare

Fastställt: 2018-03-01

Reviderad:

Giltigt till och med: 2020-03-01

Ansvarig grupp: Subgrupp Arytmi/Medicinsk processgrupp kardiologi

Granskat av grupp:  Subgrupp Arytmi/Medicinsk processgrupp kardiologi

Uppdaterad: 2018-03-21
Rose-Marie Vahlund, Vårdtjänster