Region Jnkpings ln Försäkringsmedicin
plus.rjl.se/forsakringsmedicin

Allmänt om sjukförsäkringen

________________________________________________________

Innehåll på sidan:

Sjukpenning

Den som inte har en arbetsgivare kan få sjukpenning från dag 2 (dag 1 = karensdag), efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om sjukpenning. Från dag 8 måste läkarintyg skickas in till Försäkringskassan. Det gäller exempelvis den som är arbetssökande, den som är ledig med föräldrapenning och i många fall egenföretagare.

Den som har en arbetsgivare kan få sjukpenning från dag 15, efter Försäkringskassans bedömning. Sjuklön betalas ut från arbetsgivaren dag 2 till 14 av en sjukperiod. Den första dagen är en karensdag. Från dag 8 måste den anställde vid sjukfrånvaro visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan begära ett läkarintyg redan från den första sjukdagen, för mer information läs här. Sjukanmälan till Försäkringskassan görs av arbetsgivaren dag 15 och individen måste dessutom ansöka om sjukpenning.

Den som studerar kan i vissa fall behålla sitt studiestöd om hen inte kan studera på grund av sjukdom, efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om att behålla studiestödet under sjukdom via ex webbtjänsten "Ansök om sjukpenning". Det finns två möjligheter att behålla studiestödet vid sjukdom:

  • Personen är på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.
  • Personen studerar på heltid men har bara en förmåga att studera på halvtid på grund av sjukdom som medför risk för en eller längre sjukperioder. I detta fall behöver individen både ett läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) och ett läkarutlåtande för särskilt högriskskydd (FK7262).

För mer information om sjukdom vid studier läs här (Försäkringskassan, nytt fönster)

Indragen sjukpenning: Om Försäkringskassan bedömer att patienten inte har rätt till sjukpenning måste patienten antingen återgå till arbetet eller skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen, med en begäran om tjänstledighet på grund av sjukdom från sin arbetsgivare om man är anställd. Detta för att inte gå miste om sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och förlora rätten till ersättning om man blir sjuk på nytt. Patienten bör sjukskriva in sig dagen efter beslut om avslag från Försäkringskassan, som aktivt arbetsökande på Arbetsförmedlingen för att söka ex A-kassa. Man har dock 25 dagar på sig att gå till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig som aktivt arbetssökande för att skydda sin SGI, men man kan inte få A-kassa retroaktivt. Det är viktigt att individen skriver in sig på den SGI som Försäkringskassan har beviljat.

Ett exempel - Patient som har en 100% tjänst, arbetar 50% och har sjukpenning på 50%. Patienten får avslag på 50% sjukpenning från Försäkringskassan men kan inte återgå till arbetsgivaren på heltid. Det är då viktigt att patienten skriver in sig på Arbetsförmedlingen på hela sin anställningsprocent (i det här fallet 100%) dvs. den SGI som Försäkringskassan har beviljat för att skydda sin SGI. Det räcker alltså inte med att skriva in sig på 50%.  

Patienten har rätt att ompröva och överklaga Försäkringskassans beslut, för mer information läs här (Försäkringskassan, nytt fönster).

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid sjukpenning

Läkaren gör alltid bedömningen i förhållande till ordinarie sysselsättning (undantag föräldraledighet/studier).

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga påverkas av sysselsättning och hur länge man varit sjuk:

  • Arbetssökande: För en person som är arbetssökande bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.  
  • Anställd: För en person som har en anställning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan olika beroende på hur länge man har varit sjuk. Detta kallas för rehabiliteringskedjan. Mer information om Försäkringskassans rehabiliteringskedja finns här (Försäkringskassan, nytt fönster).
  • Egenföretagare: För en person som är egenföretagare bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till personens vanliga arbetsuppgifter fram till och med dag 180. Efter det bedöms arbetsförmågan i förhållande till den vanliga arbetsmarknaden.
  • Studerande: För en person som studerar med studiestöd bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att bedriva sina studier.
  • Föräldraledig: För en person som är ledig med föräldrapenning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att vårda barnet.

Försäkringskassans särskilda skäl/oskäligt

Särskilda skäl: Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade med stor sannolikhet kommer att kunna arbeta i samma omfattning som före sjukfallet senast dag 365, bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180.

Detsamma gäller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Oskäligt:

  • Vid allvarlig sjukdom med successiv förändring där arbetstagaren kommer att få svårigheter att på sikt klara även ett annat arbete.
  • Vid allvarlig sjukdom med tillfällig förbättring. Bedömning mot annat arbete ska endast göras om den ökade arbetsförmågan bedöms vara bestående.
  • Vid medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarlig sjukdom och den nedsatta arbetsförmågan beror på behandlingen.
  • Vid långvarig rehabilitering i samband med olyckor och vissa sjukdomar, så länge rehabiliteringen pågår enligt en plan som är godkänd av Försäkringskassan.
  • Vid progressiv sjukdom där arbetsförmågan successivt avtar.

Återinsjuknande

Anställd inom sjuklöneperioden (dag 1-14)
Om en anställd blir sjuk och återgår till arbetet och sedan inom fem kalenderdagar blir den första dagen i återinsjuknandeperioden inte karensdag. Den nya perioden räknas ihop med den tidigare sjuklöneperioden. Detta gäller även om det är en annan diagnos.

Efter avslutad sjukskrivning

  • Vid anställning: Om patienten återgår i arbete efter en sjukskrivning och insjuknar igen inom 89 dagar bedöms arbetsförmågan från den dag man slutade på i Försäkringskassans rehabiliteringskedja. Detta gäller även om det är en annan diagnos.
  • När minst 90 dagar har förflutit mellan två sjukperioder bedömer Försäkringskassan sjukfallet som nytt dvs. vid anställning börjar man på dag 1 i rehabiliteringskedjan och vid arbetslöshet bedöms arbetsförmågan som i förhållande till arbeten som vanligt förekommer på arbetsmarknaden.

Ersättningsnivåer

För mer information om allvarlig sjukdom, se Kriterier för allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang (Socialstyrelsen, nytt fönster)

 

Aktivitets- och sjukersättning

Aktivitetsersättning:

  • 19-29 år
  • Varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år
  • Bedömningen av arbetsförmåga görs i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.

Sjukersättning:

  • 19-65 år
  • Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid.
  • Bedömningen av arbetsförmågan görs i förehållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.
  • Alla rehabiliteringsmässiga och arbetslivsinriktade insatser ska vara uttömda.

 

Läsa mer

Försäkringskassan (nytt fönster) - sidor som vänder sig till dem som arbetar i sjukvården och i första hand läkare

Uppdaterad: 2018-11-14
Eva-Marie Sundkvist, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik