Region Jnkpings ln Personal i vård/omsorg
Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg

Vårdprevention

Vårdprevention innebär att skador i vården ska undvikas och att alla ska kunna garanteras en säker och lika vård. För att uppnå detta ska det förebyggande arbetssättet vara präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat.

I den vårdpreventiva processen ingår att göra riskbedömningar och att sätta in åtgärder för personer inom dessa fem områden: trycksår, undernäring, fall, munhälsa och blåsdysfunktion.

De fem områdena hänger samman. En person som har problem med munhälsa äter mindre, vilket ökar risken för ofrivillig viktminskning med ökad risk för att falla och få trycksår.

 

Den vårdpreventiva processen/arbetssättet

Den vårdpreventiva processen.

Till processen hör även att den äldre och närstående upplever trygghet, säkerhet, delaktighet och är väl informerad(e).

Riskbedömningar och åtgärder

De instrument för riskbedömning och åtgärder som används är framtagna utifrån evidens som finns för äldre. Inom vård och omsorg ska vi även ha ett preventivt förhållningssätt för personer yngre än 65 år när det gäller trycksår, undernäring, fall, munhälsa och blåsdysfunktion. Den äldre ska alltid informeras om att uppgifterna registreras i Senior alert. Samtycke till registering registreras inte i Senior alert, men avböjer den äldre registering rekommenderar vi att detta dokumenteras på lämpligt ställe i journalen.

Riskbedömning

Bedömning av risk för fall, trycksår, undernäring och munhälsa görs vid samma tidpunkt med fyra evidensbaserade instrument. Använd blanketter från Senior alert . De fyra instrument som huvudmannen väljer finns som förval i Senior alert.

  • Fall: Downton Fall Risk Index (DFRI) eller SKLs patientsäkerhet - fall
  • Trycksår: Modifierad Norton skala (Mod Norton) eller Risk Assessment Pressure Ulcer Sore (RAPS)
  • Undernäring: Mini Nutritional Assessment (MNA) eller SKLs patientsäkerhet - nutrition
  • Munhälsa: Revised Oral Assessment Guide (ROAG). 

I samband med riskbedömning tas även längd, vikt, status på trycksår och munhälsa.

Vem ska riskbedömas?

Samtliga personer 65 år eller äldre som är inskrivna på relevanta enheter.

Som relevanta enhet i kommunen räknas för närvarande särskilt boende, korttidsenheter/verksamheter samt hemsjukvård. Relevanta enheter inom Landstingen räknas för närvarande Geriatrik., Medicin-, Ortopedi-, Kirurgi- samt Infektionsklinik och hemsjukvård.

Det är möjligt att inkludera ytterligare åldersgrupper och enheter utifrån huvudmannens önskemål.

Vem kan utföra riskbedömning?

Riskbedömningsinstrumenten kan användas av alla professioner. Vi rekommenderar att riskbedömning av fall, trycksår, undernäring och munhälsa görs av samma person vid ett tillfälle.

När ska riskbedömning göras?

Riskbedömningen ska alltid göras så snart som möjligt. Inom kommunal verksamhet och hemsjukvård rekommenderas inom 48 timmar från inskrivning. På de flesta enheter inom slutenvård inom 24 timmar. Om riskbedömning inte går att utföra med instrumenten och om den äldre ändå bedöms ha risk registreras det.

För att bedöma risker när personen överförs till ny enhet ska en ny riskbedömningen då göras.

Inom äldreomsorg och hemsjukvård görs riskbedömningen vanligtvis 1-2 gånger per år men oftare om personen får försämrat hälsotillstånd, ökat antal fall, viktnedgång, trycksår eller förändrat ät- och/eller drickbeteende. Datum för nästkommande riskbedömning skrivs in i Senior alert och när det är dags kommer en påminnelse upp på registrets startsida.

 

Planerad åtgärd

De förebyggande åtgärderna i Senior alert är evidensbaserade och tvärprofessionella.Resonera tvärprofessionellt om resultatet från riskbedömningen och bakomliggande orsaker för att planera förebyggande åtgärder. Senior alerts blanketter kan användas som arbetsmaterial.

De åtgärder som planeras och/eller redan är pågående registeras i Senior alert. Registreringen görs med fördel av en person vid samma tillfälle. Åtgärder som är påbörjade på en tidigare enhet inom samma huvudman och fortfarande är aktuella på den nya enheten ska stå kvar i Senior alert.

I samråd med den äldre erbjuds och utförs evidensbaserade förebyggande åtgärder av olika professioner. Använd gärna relevant skrifligt informationsmaterial som ofta finns inom den egna huvudmannen.

Besluta om ett datum för uppföljning, d.v.s. när avstämning av vilka av de planerade åtgärderna som blivit utförda och vad som blev resultatet. Uppföljningstiden beslutas individuellt. I slutenvård och korttidsenhet görs uppföljningen i samband med utskrivningen. Inom längre vård-och omsorgstider i särskilt boende och hemsjukvård rekommenderas inte längre tid till uppföljning än 1-3 månader. Datum anges i Senior alert och på det datumet visas en påminnelse på registrets startsida.

 

Uppföljning

Uppföljningstiden beslutas individuellt. I slutenvård och korttidsenhet görs uppföljningen i samband med utskrivningen. Inom längre vård-och omsorgstider i särskilt boende och hemsjukvård rekommenderas inte längre tid till uppföljning än 1-3 månader. Datum anges i Senior alert och kan följas via enhetsöversikten.

Uppföljningarna görs med fördel tvärprofessionellt.

Uppföljning i Senior alert innebär registrering av:

  • Vilka av de planerade åtgärderna som blev utförda, oavsett profession
  • Ny vikt
  • Nuvarande status på trycksår; placering och kategori 1-4.

I samband med uppföljning följs också resultat på eventuellt uppkomna fall, trycksår, viktnedgång och ohälsa i munnen. Om nya åtgärder blir aktuella registeras det i Senior alert som Åtgärder och ett nytt uppföljningsdatum anges.

 

Enheter följer sina resultat

Alla steg i den vårdpreventiva processen ska registreras i Senior alert. Där kan sedan enheter inom vård och omsorg följa sina resultat och jämföra med resultat för hela Sverige. Resultaten kan användas för jämförelser över tid inom den egna verksamheten och jämföra sig med riksgenomsnittet. 

Resultaten kan därmed bli utgångspunkt för det egna förändrings- och förbättringsarbetet och på så sätt medföra att det blir bättre för de som kommer i kontakt med vård och omsorg.

Uppdaterad: 2019-03-18
Erica Löwhagen, Qulturum, RLK o Verksamhetsnära funktion