Region Jnkpings ln Personal i vård/omsorg
Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg

Oxtorgets vårdcentral, Söderhamn:

Oxtorgets vårdcentral

 

När medarbetarna på Oxtorgets hälsocentral började reflektera över sina resultat gick det snabbt att inse inom vilka områden man skulle förbättra arbetet: Det var att upptäcka risker tidigt och snabbt sätta in förebyggande åtgärder.

Detta var också en av vinsterna när att Oxtorgets hälsocentral i Söderhamn kom igång med Senior alert. Bland de små förändringar man kom igång med systematiskt var att få fler att identifiera patienter med risk.

- En sak som vi gjort är att prata om vikten av att vi får göra riskbedömningar och gärna läkemedelsgenomgångar på äldre patienter. Det gjorde vi på arbetsplatsträffar och fikastunder.

De äldre patienterna blev också uppmanade att medverka själva.
- Egna aktiviteter är grunden, vad kan man göra själv. Tänka själv på och så vidare, säger verksamhetschef Robert Hill.

Hur märks skillnad?

Hur märker ni hos den äldre att förbättringsarbetena gör skillnad hos den äldre?

- I de riktigt lyckade fallen så är skillnaden solklar eftersom det kan ha varit fall där patientens hälsa börjat svikta. I de flesta fallen är nog inte förbättringsarbetet så lätt att märka eftersom det förmodligen är så att största vinsten är att något negativt undviks och inträffar med längre intervall.

Senior alert och den ökade inriktningen på vårdprevention har ändå inneburit mycket positivt:

- Vi har blivit mer systematiska och det har även haft betydelse för hur vi ser på arbetet med andra patientgrupper. På så sätt har flera av oss förstått värdet av Senior alert.

Hur gör ni praktiskt?

- Vi följer upp resultaten fortlöpande och funderar tillsammans över hur det går.

Vårdprevention och Senior alert innebär att man gör riskbedömningar för fall, ohälsa i munnen, trycksår och undernäring på alla, arbetar med teambaserad utredning av bakomliggande orsaker, planerar åtgärder för funna risker, genomför åtgärder för funna risker och sedan görs uppföljning på åtgärder för funna risker. Detta är de processer som gör skillnad för den äldre.

Hur följer ni hela denna process hos er per individ/enhet?
- Vi har en gemensam journal där alla våra yrkeskategorier dokumenterar, alla tågräder och insatser ska in där.

Vilka rapporter använder ni?
- Modifierad Norton skala, MNA och Downton fallrisk index.

Hur sprids informationen till all berörd personal? Använder ni mättavla?
- På en vanlig dag är vi cirka 10-12 personer på vår enhet med olika yrkeskategorier. Vi har APT en gång varannan vecka och sedan pratar vi ganska ofta om hur det går på fika om vi har några nya rapporter att kika på. Vi är liten enhet vi når varann lätt. Vi använder inte mättavla

Att arbeta förebyggande

På Oxtorgets hälsocentral började Senior alert med att distriktssköterskorna gick utbildningen. Därefter anmälde man oss till registret och påbörjade arbetet i praktiken.

Hur säkrar ni att personalen har kunskap om den vårdpreventiva processen?

-All personal som utför riskbedömningar har deltagit i utbildning och sedan har vi med jämna mellanrum pratat lite om det på arbetsplatsträffar så att även de som inte använder det ska ha hört talas om det på hälsocentralen.

Hur sprider ni information om varandras roller/funktioner i Senior alert (lokalanvändare, lokalkoordinatorer, regionkoordinator)?

- Vi är en liten enhet...

Så är arbetsgången

Så här ser arbetsgången i de olika stegen i den vårdpreventiva processen ut på Oxtorgets hälsocentral:

Riskbedömning

Det är i första hand distriktssköterskorna som gör riskbedömningarna, även identifierar dem. Även mottagningssyrror, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare kan se behov och förmedla till distriktssköterskorna. Vi har en gemensam journal och våra distriktssköterskor arbetar även på mottagningen.
De medarbetare som arbetar med detta bevakar och följer med i utvecklingen om det blir förändringar.

Del i det dagliga arbetet

I praktiken sker det mesta av det preventiva arbetet på daglig basis. När så krävs sker arbetet i team, med deltagare med olika yrken tas med.

 - Vi är en liten enhet med hög kontinuitet bland personalen så man tar upp ärendet med den det berör direkt. Vi pratar ihop oss om vilken åtgärd som ska till. Ibland läkarbesök, ibland rehabremiss, ibland ytterligare hembesök och så vidare.

I teamarbetet ingår också att arbeta med bakomliggande orsaker. Det sker på  ovanstående sätt, genom att fler involveras vid behov. Ofta blir det även en läkemedelsgenomgång på dessa patienter oavsett.

Samarbete med hemvården

Samverkan med hemvården görs genom att man ringer upp hemsjukvården och vi behov ringer hemsjukvården till vårdcentralen. Ibland har man också ett fysiskt möte och då ibland med patienten.

Hur vet alla som behöver veta vilka åtgärder som ska göras?

- Genom att vi pratar med alla som behöver känna till det och vi dokumenterar på överenskommen plats så att även hemtjänst och anhöriga ska kunna delta.

Händelser

För att dokumentera händelser har medarbetarna en mall i journalsystemet. Den är grunden för all dokumentation. Dessutom skriver man även registeruppgifterna vid sidan om.

Har ni koll på antalet fallrapporter för de äldre som inte har hemvård?

- Ja vi får medelande via fax från olika hemtjänst grupper .

Hur agerar ni när ni får en fallrapport?

- Vi följer upp alla fallrapporter via telefon samtal och erbjuder ett hembesök om det något som en distriktssköterska, sjukgymnast  eller arbetsterapeut kan hjälpa till med för att underlätta att minska risken för fall.

Uppföljning

Insatta åtgärder följs upp av den som ansvarar för det och andra involverade kontaktas vid behov. Om en patient sätts upp för ett läkarbesök så får läkaren ett meddelande om det.

Registrering i Senior alert

Det är tre distriktssköterskor som registrerar i Senior alert. En är huvudansvarig. Alla finns på samma ställe och jobbar bredvid varandra och pratar fortlöpande om arbetet. Den rutin som finns  för att säkerställa att sidan 'Aktuella på enheten´ stämmer med verkligheten är uppdateringen från befolkningsregistret.

Hur har ni integrerat Senior alert i vardagen?

- Ja och nej, det är fortfarande ett extraarbete med registrering av data osv. Helst skulle data plockas direkt från datorn så klart. Man måste vara uthållig. Vi arbetar förebyggande för att vi ska göra det enligt vårt uppdrag och för att vi tror att det gynnar patienten i slutändan.

Fira när något har gått bra?

- Nix, eller kanske någon gång.

För svar på frågorna står RobertHill och Marianne Andersson

Kontakt

Marianne Andersson

Uppdaterad: 2016-04-25
Rolf Bardon, Qulturum, RLK o Verksamhetsnära funktion