Region Jnkpings ln Kontakt och support
Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg

Arbeta i registret - vanliga frågor och svar

1. Hur lär jag mig registrera i Senior alert?

Svar:


2. Hur gör jag om jag vill ha inloggning till Senior alert?

Svar: Kontakta din lokal- eller regionkoordinator.

Är du regionkoordinator och inte kommer in i nya Senior alert kontakta annan regionkoordinator hos din vårdgivare eller kontakta senioralert@rjl.se


3. Varför behövs personnummer för nya användare i Senior alert?

Svar: Senior alert är direktkopplat till HSA-katalogen, vilket innebär att det inte behövs lägga upp användarnamn och lösenord när nya användare läggs upp.  För att kunna hämta upp från HSA-katalogen måste personnummer användas.


 

4. Vad innebär klarmarkering i Senior alert?

Svar: För att uppgifter som lagts in i Senior alert ska vara helt klara måste registreringarna klarmarkerasDetta innebär att :

  • Åtgärd och Uppföljning måste vara klarmarkerade för att Avslut ska kunna göras.
  • En klarmarkerad registrering går alltid att låsa upp för att göra ändringar genom att klicka på ”Lås upp”.

5. Hur ändrar jag en registrering?

Svar: Lås upp den klarmarkerade registreringen genom att klicka på Lås upp-knappen. När en Riskbedömning låses upp låser du även upp Åtgärd och Uppföljning.

Gör sedan ändringen och klarmarkera därefter. Glöm inte att återigen klarmarkera samtliga registreringar som du har låst upp.




6. Varför får man inte se registreringar på samma individ över huvudmannagränser - t ex mellan ett landsting/region och en kommun?

Svar: Lagen reglerar att en vårdgivare (organisation) bara får ha direktåtkomst till uppgifter på individnivå som någon hos den vårdgivaren har matat in i ett kvalitetsregister. Det innebär att det inte är tillåtet för en vårdgivare att gå in i en registrering som en annan vårdgivare påbörjat och göra klart den (ex när vårdkedjan går över vårdgivargränser). Det är inte heller tillåtet att läsa information från en tidigare registrering som en annan vårdgivare har gjort. Vad gäller aggregerade data så är det däremot möjligt för olika vårdgivare att se varandras.

Vad får man då göra?

  • Ha tillgång till aggregerade data från alla vårdgivare.
  • Se information på individnivå inom samma vårdgivare (ibland är ett helt landsting samma vårdgivare, men ibland är varje sjukhus eller vårdcentral en egen vårdgivare).
  • Begära att uppgifterna lämnas ut i ett separat system.
  • Dela registret i två system där ett system är kvalitetsregistret och ett är en sammanhållen journal.

7. Kan en annan vårdgivare ta över patienten i registret om en patient flyttar?

Svar: Nej, den nya vårdgivaren får inte se den gamla vårdgivarens information i registret. Man kan heller inte "flytta över" personen så att den gamla informationen hamnar hos den nya vårdgivaren.




8. Går det att se vem och när en användare varit inloggad i Senior alert?

Svar: Nej, i nya plattformen finns inte den möjligheten längre.




9. Jag är region- eller lokalkoordinator och ska lägga upp nya användare. Hur gör jag?

Svar: Se Manual för att administrera användare (pdf)




10. Vad händer om jag slutar på enheten?

Svar: När du slutar arbeta på en enhet ska lokal- eller regionkoordinatorn lägga dig som inaktiv på enheten.


11. Måste man rapportera händelser både i Senior alert och i avvikelserapporteringssystem?

Svar: Båda registreringarna har betydelse. Händelsen i Senior alert är en notering om att något inträffat. Det är viktigt att ha noteringen i Senior alert för att kunna bedöma eventuella samband med förebyggande åtgärder. Registrering i Senior alert ger också bättre rapporter.


12. Är Senior alert-registrering och riskbedömning relevant för personer inom LSS?

Svar: Senior alert ger möjlighet att registrera personer inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), men det är upp till varje huvudman att bestämma hur man gör med riskbedömning och registrering av personer inom LSS.

Observera att riskbedömningsinstrumenten som används i Senior alert är gjorda för äldre personer och evidens finns för äldre personer.


13. Brukar all personal vara inne i registret?

Svar: Varje organisation bestämmer själva vilka som ska ha tillgång till registret. Man bör ha någon form av vårdkontakt i sin profession.


14.  Går det att använda delar av systemet, till exempel enbart trycksår?

Svar: Nej. Man behöver ha med fall, undernäring, trycksår och munhälsa vid registreringarna eftersom registret är uppbyggt för att främja systematiskt arbete inom dessa områden. Blåsdysfunkton används av kommunerna.


15. Hur gör man med personer som är yngre än 65 år?

Svar: Senior alert och de riskbedömningsinstrument och förebyggande åtgärder som registreras är beforskade för gruppen äldre personer. Varje huvudman bestämmer dock själv vilka verksamheter som använder Senior alert.


16. Vem är mest lämpad att göra riskbedömningar?

Svar: Senior alert rekommenderar att samtliga riskbedömningsinstrument görs vid samma tidpunkt och av samma person. Inom slutenvård är det oftast sjuksköterskor eller undersköterskor som gör riskbedömningarna i samband med inskrivning/ankomstsamtalet, vilket inte skiljer sig så mycket ifrån de frågor som man då brukar ställa. Inom äldreomsorg finns det många olika varianter på hur riskbedömningar görs. Det kan vara omsorgspersonal, kontaktpersoner, sjuksköterskor eller rehabpersonal som gör riskbedömningarna. Ibland görs de tillsammans av ett par yrkesgrupper. Den person som sedan registrerar i Senior alert är inte nödvändigtvis samma person som gör riskbedömningen, utan varje verksamhet gör på det sätt som passar dem bäst.


17. Ska man registrera patienter med väldigt korta vårdtider?

Svar: Ja. Fall och trycksår kan uppstå även under mycket korta vårdtider och det förebyggande arbetet måste alltid värderas utifrån detta. Då fall och trycksår påverkas mycket av nutritionsstatus och munhälsa är det viktigt att jobba med alla områden även då vårdtiden är kort.


18. Kan en person som är rullstolsburen eller sängliggande ha fallrisk?

Svar: Ja. Enligt Vårdhandboken (http://www.vardhandboken.se/) definieras ett fall som ”en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej.” Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol.

Fallrisk kan förekomma även om en person är rullstolsburen eller mestadels sängliggande. Åtgärder för att förebygga fall från rullstol eller säng kan till exempel vara förflyttningsträning eller assistans vid förflyttning, hjälpmedelsförskrivning, larm/extra tillsyn, omgivningsanpassning eller information/ undervisning om fall.




19. Hur kan en person med övervikt ha risk för undernäring?

Svar: Att ha risk för undernäring är inte det samma som att vara undernärd. Överviktiga personer identifieras ibland med risk för undernäring enligt MNA, vilket beror på att de får poäng från andra frågor än fråga F som handlar om BMI. Frågorna A, B och F är egentligen de som tillsammans ringar in risk för undernäring.

En överviktig person kan vara felnärd vilket i sig är en risk för att bli undernärd. Felnärd i denna bemärkelse innebär att man täcker sitt energibehov men riskerar eller har brist på olika näringsämnen t ex vitaminer och mineralämnen.

Det är sammanhanget viktig att understryka att screening inte räcker för att sätta in åtgärder. Alla som identifieras med risk bör genomgå en fördjupad utredning av sina individuella problem för ställningstagande till bästa möjliga åtgärder. Här kan dietist vara till stor hjälp. När det gäller nutritionsutredning läs gärna mer i Socialstyrelsen vägledning.

MNA®-formuläret har utvecklats av ledan­de internationella geriatriker och är ett av få validera­de screeningverktyg för den äldre populationen. Som alla screeningsverktyg krävs det vid användandet av MNA att personalen gör en professionell värdering av slutresultatet. Inga bedömningsinstrument är hundraprocentiga. MNA:s variabler bygger på kända riskfaktorer som kan leda till undernäring.

Läs gärna mer på:

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen, 2011.

Undernäring – åtgärder för att förebygga. SKL, 2011.


20. Kan en person ha två riskbedömningar på gång samtidigt, t.ex vid växelvård?

Svar: Ja, det går att ha riskbedömningar med insatta åtgärder för samma person men på olika enheter.

För personer som exempelvis växelvårdas går det utmärkt att ha en riskbedömning med pågående åtgärder på boendet och som inte behöver följas upp inför varje hemgång. Det går även för hemsjukvården/hemtjänsten att ha en egen riskbedömning med åtgärder när personen är hemma.

Åtgärderna kan skilja sig åt mellan i hemmet mot växelboendet.

Något som kan vara bra att tänka på är t.ex. att följa vikten när personen kommer tillbaka till boendet där det ofta är lättare att väga, detta för att få en bild av hur det t.ex fungerar hemma. Går personen ner i vikt eller upp i vikt i hemmet? Även en hudinspektion är bra att göra. Det krävs även ett samarbete/rapportering mellan personalen "hemma och inne".

Uppföljningen kan då ligga i samma process som för de övriga på boendet/hemsjukvården.

Avslut görs endast när personen flyttar till något boende permanent, vårdkontakten upphör eller personen avlider.


 

21. Ska det göras en riskbedömning Blåsdysfunktion på en person med KAD (långtidsbehandling) och de som tappar sig enligt RIK?

Svar: KAD-bärare (långtidsbehandling) och de som tappar sig enl. RIK är primärt inte målgruppen för Senior alerts Blåsdysfunktionsmodul. Personer som använder denna typ av hjälpmedel är oftast väl utredda och ordinationen ska alltid vara av läkare – det ska alltså vara väl avvägt att använda detta till den enskilde personen.

Oftast är behandling med KAD/RIK förknippat med ett avflödeshinder, prostata hos män eller stenbildning hos män och kvinnor, neurologisk påverkan på urinvägarna mm. Andra orsaker kan givetvis förekomma. KAD för kortidsbruk har oftast en helt annan orsak t ex avlastning i sambanden med operation, akut sjukdom mm.


 

22. Munhälsa

Varför ska vi använda ROAG som instrument?

Svar: ROAG hjälper personalen att göra en systematisk bedömning av munhälsan. Ingen del av munnen missas och personalen lär sig se skillnad på det som är friskt i munnen (Grad 1) och ohälsa i munnen (grad 2 och grad 3).

Identifieras ohälsa finns det många åtgärder som personalen omgående kan åtgärda. Identifieras grad 3 kan personen snabbt hänvisas till tandvård eller läkare.

Om ROAG kontinuerligt används kan ohälsa i munnen snabbt förebyggas och åtgärdas.


 

23. Måste man göra hela ROAG-bedömningen?

Svar: Ja, annars blir inte bedömningen av personens munhälsa komplett.


 

24. Är inte detta tandvårdens jobb?

Svar: Nej. Läs mer om varför.


 

25. Hur ska vi tänka kring en persons längd när möjligheten att mäta inte finns på grund av exempelvis kompressioner eller kontrakturer?

Svar: Om man i samband med en viktmätning även ändrar längden blir det svårt att följa BMI. Om man ändrar till en lägre längd kan man få ett falsk för högt BMI.

Enligt Socialstyrelsens skrift Näring för god vård och omsorg (sidan 131) ska mätning av längd göras genom att personen ska stå rakt med fötterna intill varandra med armarna hängande vid sidorna, axlarna avslappnade och blicken rakt fram. Hälar, stuss, skuldror och huvudet ska ha kontakt med en vertikal vägg. Detta är inte möjligt med någon som tex har osteoporos, kotkompressioner eller kontakturer. I de fallen blir det även svårt att mäta personen liggande i sängen och då rekommenderar Socialstyrelsen att man uppskattar längden (då hur den skulle vara utan osteoporos, kotkompressioner eller kontakturer)  eller att man använder sig av tidigare längd. Om man inte har någon tidigare längd kan man uppskatta den genom att mäta armspännvidden, halva armspännvidden , armlängd eller knähöjd. Då får man en uppskattning på den längd som personen haft när hen varit som längst. Här framgår det tydligt att man inte använder den längd som personen har eller uppskattas ha när hen har börjat ”sjunka ihop”.

 

Uppdaterad: 2018-03-12
Anna Trinks, Qulturum, RLK o Verksamhetsnära funktion