Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Nutritionsprocessen

 

1. Nutritionsbedömning

För att förebygga undernäring och behandla undernäring är det nödvändigt att identifiera patienter som är i riskzonen/har ät- och näringsproblem. Man ska därför göra en nutritionsbedömning initialt vid vårdkontakt.

Riskbedömningsinstrumenten MNA (Mini Nutritional Assessment) eller SKL- nutrition kan användas för nutritionsbedömning av patienter ≥ 65 år. Se blanketter  Länk till SENIOR alert.

För yngre individer kan bedömningen baseras på följande faktorer:

  • Ofrivillig viktförlust
  • Ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, sväljnings- och tuggsvårigheter, problem att föra maten till munnen, munhåle- och/eller tandproblem, illamående/kräkning
  • Undervikt BMI <20 pat 70 år eller yngre

Vid förekomst av en eller flera faktorer bedöms det som en riskpatient.

Enbart ett lågt BMI utan viktnedgång behöver inte innebära att patienten är i risk.

Vid undernäring eller risk för undernäring utred bakomliggande orsak till varför risk föreligger och planera/sätt in åtgärder utifrån detta.

Visar nutritionsbedömningen att det inte är någon risk för undernäring, uppmanas till att göra regelbunden viktkontroll. Ny bedömning görs då allmäntillståndet förändrats på grund av till exempel sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som kan påverka ätandet.

2. Utredning av bakomliggande orsak

Ta reda på den bakomliggande orsaken till varför patienten är undernärd eller i risk för undernäring. Medicinsk- och omvårdnadsbedömning. Bedömning görs av läkare, dietist och sjuksköterska. Vid behov kan andra specialiteter behöva konsulteras: logoped, tandvården/tandhygenist, sjukgymnast, arbetsterapeut.

3. Upprätta vårdplan

Vårdplan upprättas utifrån nutritionsbedömning  i samråd med patient och ev närstående. Denna ska dokumenteras i patientens journal med omvårdnadsdiagnos, ordination av näringstillförsel och ätstödjande åtgärder samt hur dessa ska utvärderas och följas upp.

Ex på  omvårdnadsdiagnos: Risk för undernäring alternativt undernärd relaterat till sväljsvårighet.

Ex på mål: uppnått beräknat energibehov, ingen viktminskning  under vårdtiden.

I journalsystemet cosmic finns GVP: Risk för undernäring/ undernäring  att tillgå. GVP:n Innehåller färdiga val och förslag  på: omvårdnadsdiagnoser, mål, åtgärder.

Åtgärder vid undernäring och risk för undernäring:

  • Informera patient och eventuellt anhörig om kostens betydelse och vilka åtgärder som är aktuella.
  • Individuell ordination av kost, protein- och energirik kost, önskekost
  • Anpassa konsistensen på maten
  • Berika matens energi och näringsinnehåll.
  • Undvika lättprodukter
  • Mellanmål, max 11 timmars nattfasta.
  • Näringsdryck
  • Måltidsassistans - matning.
  • Äthjälpmedel
  • Smärtlindring inför måltid, generellt och lokalt verkande analgetika i munhålan.
  • Munvård - rengöring av munhåla och behandling av torra slemhinnor flera gånger per dag, är viktigt och kan underlätta ätandet.
  • Bra sittställning under måltiden. Undvik att patienten sitter i sängen eller på sängkanten och äter. Låt patienten sitta rakt med ryggen eller lite framåtlutad med bra stöd för ryggen med  fötterna i golvet. Maten kan lättare ”komma i fel strupe” om kroppen är bakåtlutad.
  • Positiv och tilltalande måltidsmiljö (servering, dukning). En måltid är inte bara intag av näringsämnen, maten är också en viktig del av det sociala livet. Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och det är viktigt att maten serveras på ett trevligt och aptitligt sätt. Göra maten ”attraktiv för ögat”.
  • Ökad fysisk aktivitet, främjar aptiten.

4. Uppföljning och utvärdering

Nutritionsscreening, vikt, energiintag - uppnått energibehov, insatta åtgärder samt uppföljning ska dokumenteras kontinuerligt i patientjournalen.

  • Beräkna energibehov enligt mall
  • Kost- och vätskeregistering, energi- och vätskeintag i relation till energi- och vätskebehov
  • Viktkontroller under vårdkontakt/vårdtid
    Slutenvård: in- och utskrivning, minst 1 gång/vecka Hemsjukvården: 1-2 gånger/månad

5. Informationsöverföring till annan vårdgivare

För att minska risken för återinläggning och/eller mänskligt lidande orsakade av nutritionsproblem är det av största vikt att nästa vårdgivare får kännedom om riskbedömning, påbörjad behandling och vilka åtgärder som är planerade för den fortsatta vården.

En intakt vårdkedja är av största betydelse för att nå framgång i en påbörjad nutritionsbehandling.

 

Läs mer i vårdhandboken om nutritionsprocessen

Mer information

Undernäring - åtgärder för att förebygga, SKL (folder.pdf)

Socialstyrelsens webbsida med material att ladda ner:

Uppdaterad: 2017-02-13
Marie Åhs, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik