Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Energi och näring

Energibehov

Energibehovet bestäms av en mängd olika faktorer som kön, fysisk aktivitet och ålder. Ett genomsnittligt energibehov kan bedömas enligt nedanstående.

Normalbehov

Sängliggande 25 kcal/kg kroppsvikt och dygn.
Uppegående 30 kcal/kg  och dygn.

Kritiskt sjuka

20 kcal/kg och dygn.

Ökat behov

35-40 kcal/kg kroppsvikt och dygn vid ökat behov t.ex. patienter i uppbyggnadsfas efter större operationer, vid vissa lungsjukdomar, njursjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Värden korrigeras om patienten är:

Mager  + 10%
18 - 30 år + 10%
> 70 år   - 10 %

 

För varje grads temperaturförhöjning (+10 procent). Vid övervikt (BMI > 25) kan den kroppsvikt som motsvarar BMI = 25 användas, med tillägg av 25 procent av den överskjutande vikten.

Vätskebehov

30 ml/kg

 

Näringslära

Energi

De energigivande näringsämnena är protein, fett samt kolhydrater. Energimängden kan anges i joule (J) och kilokalorier(kcal).

  • 1 gram protein eller kolhydrat ger 17 kJ (4 kcal)
  • 1 gram fett ger 37 kJ (9 kcal)

Protein
Protein ger energi samt aminosyror som används för tillväxt, reparation, och för immunförsvaret.

Proteinintaget för friska människor bör ligga på 10-15 energiprocent. Proteinbehovet hos sjuka kan skilja sig markant från friska. Vid sjukdom kan förlusterna vara betydande på grund av katabola processer som leder till ökade förluster. Proteinintaget bör då ligga på 15-20 energiprocent.

 

Fett

Fett ger dubbelt så mycket energi som de andra näringsämnena. Det innebär att fett är bra att berika maten med för att få en större energimängd men ändå inte behöva öka mängden mat speciellt mycket.

  • För friska personer bör fett ge max 30 E%.
  • Mättat fett bör ge max 10 E%.
  • Enkelomättat fett bör ge 10-15 E%
  • Fleromättat fett bör ge 5-10 E%, inklusive cirka 1 E% omega-3-fettsyror.

För sjuka människor kan fettmängden uppgå till 35-40 E%. Samma fettkvalitet som för friska bör eftersträvas.

Kolhydrater

För friska bör intaget uppgå till 55-60 E%. Mängden kolhydrater är en konsekvens av rekommendationer för protein och fett. I olika koster för sjuka kan därför andelen kolhydrater vara betydligt lägre. Sockrets andel kan i vissa koster bli högre än rekommendationen för friska, högst 10 E%.

Kostfiber

Fibrerna ger ingen energi, men är ändå till nytta för oss. Vissa fibrer bryts ned av bakterier i grovtarmen till korta fettsyror samt gaser. Andra binder vätska och motverkar förstoppning. Intaget bör för friska människor ligga på 25-35 g/dag. Eftersom fiberrika livsmedel ger stor volym måste fiberintaget i många fall vara betydligt lägre i kost till sjuka.

Mellanmål

Mellanmålen omfattar mellan 30 och 50 % av dagens intag. Mellanmålen får därför betraktas som lika viktiga som huvudmålen. För patienter som äter tillräckligt av huvudmålen räcker det i allmänhet med enklare mellanmål. De patienter som däremot äter små mängder mat skall uppmuntras att äta flera mindre mellanmål som bör vara energi- och näringsrika.

Måltidsordning

Det är viktigt att äta regelbundet under dagen. Tre huvudmål och två-tre mellanmål rekommenderas. Frukost, lunch och middag bör ge vardera ungefär 1/5 av energibehovet.

Den rekommenderade måltidsordningen är fördelaktig för god kontroll av såväl blodsocker som blodfettsnivåer och för att kroppsvikten skall hållas på önskvärd nivå.

Det är viktigt att nattfastan inte blir för lång, inte mer än 10-11 timmar.

Vissa patienter kan vara i behov av ytterligare ett mål. Servera då gärna ett nattmål.
Ofta ökar intaget av näringsämnen ifall det serveras mat många gånger under dagen.

Måltider

Frukost

07.00-08.30
Energifördelning 15-20 %

Mellanmål

09.30-10.30
Energifördelning 10-15 %

Lunch

11.00-13.00
Energifördelning 20-25 %

Mellanmål

14.00-15.00
Energifördelning 10-15 %

Middag

17.00-18.30
Energifördelning 20-25 %

Kvällsmål

20.00-21.00
Energifördelning 10-20 %

Ansvarig

Marie Åhs

Uppdaterad: 2017-02-13
Marie Åhs, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik