Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Vårdhygieniska riktlinjer vid vinterkräksjuka på särskilt boende

Innehåll på sidan:

 

Bakgrund

Magsjuka kan man få av många olika anledningar, men framförallt av olika virus. Calicivirus av typen norovirus är den vanligaste orsaken till magsjuka och är mest aktuell under vinterhalvåret (nov-april). Därför kallas den för ”vinterkräksjuka”, men den förekommer även under resten av året.

Vanliga symtom är kräkningar och/eller diarréer. Insjuknandet sker ofta hastigt utan föregående sjukdomskänsla. Inkubationstiden är 1-2 dygn och symtomen varar normalt i 1-3 dygn. Småbarn, äldre, och personer med kroniska eller andra allvarliga sjukdomar kan vara sjuka längre. Genomgången infektion ger endast kortvarig immunitet. Smittsamheten är mycket stor eftersom personer med symtom utsöndrar stora mängder virus och samtidigt krävs det endast en liten mängd virus för att bli smittad.

Smittan finns i avföring och kräkning och når munnen via förorenade händer och livsmedel. Kräkningar och diarréer kan även genom skvätt och stänk förorena ytor och föremål, vilket kan innebära risk för vidare smittspridning, då viruset är mycket tåligt och kan överleva länge i miljön (säng, nattduksbord, toaletter, kök, kylskåp, förråd, tvättstuga och skölj).  Nära kontakt med person som har symtom innebär störst risk att bli smittad.

Vinterkräksjuka ska misstänkas då:

  • vårdtagare plötsligt kräks eller har diarré

  • epidemi pågår i samhället

  • flera fall inträffar på enheter

  • vårdpersonal insjuknar

Utbrott av vinterkräksjuka, d.v.s. när två eller fler vårdtagare och/eller personal insjuknar i nära anslutning till varandra, kan ske och pågå under lång tid inom vård och omsorg, om inte åtgärder vidtas för att förhindra smittspridning.

Vid svårkontrollerad smittspridning kan smittskyddsläkare sammankalla en utbrottsgrupp med representanter för berörda funktioner för effektiv hantering av utbrottet.

Riskbedömning

Överväg alltid om det kan bero på vinterkräksjuka och utgöra en risk för smittspridning när vårdtagare får diarré och/eller kräkning. Informera därför sjuksköterska omgående för gemensam riskbedömning. En korrekt hantering redan vid första misstänkta fallet är viktig; informera berörda, placera vårdtagare i eget rum med egen toalett, tillämpa skärpta hygienrutiner och avdela personal.

Informationsspridning

Då en eller flera vårdtagare eller personal insjuknar informeras berörda personer enligt lokal rutin.

  • Enhetschef som samråder med sjuksköterska

  • Berörd vård- och omsorgspersonal

  • Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

  • Smittskydd Vårdhygien som med fördel kontaktas tidigt i förloppet för hjälp med riskbedömning samt råd och stöd

Vid utbrott utökas informationsspridningen till övriga enheters personal, hälso- och sjukvårdsenheten, aktivitetssamordnare, städpersonal, kökspersonal, vikarieförmedling etc.

Vid utbrott sätt upp en skylt ”Magsjuka på enheten” på enhetens dörr, som information till besökare. Vid utbrott som berör fler enheter, eller begränsningar på boendet placeras skylten på boendets ytterdörr.

Hygienrutiner vid magsjuka

Ta fram och använd ”checklista hygienrutiner på särskilt boende vid vinterkräksjuka” redan vid första insjuknandet.

Skärpta hygienrutiner

Basala hygienrutiner är inte tillräckligt för att förhindra smittspridning. Vid kontakt med vårdtagare med misstänkt eller konstaterad vinterkräksjuka ska skärpta hygienrutiner tillämpas.

  • Tvätta händerna med flytande tvål och vatten efter kontakt med vårdtagaren eller kontakt med ytor i vårdtagarens omgivning. Torka händerna ordentligt torra. Desinfektera därefter händerna med handdesinfektionsmedel. Handtvätten bidrar till att minska mängden virus på händerna och ger därmed en effektivare handdesinfektion, eftersom enbart alkohol inte har en fullständigt avdödande effekt på viruset. Denna rutin ska alltid utföras innan personalen lämnar rummet/lägenheten.

  • Använd handskar vid kontakt med kräkning eller diarré. Överdriven användning av handskar kan få motsatt effekt och leda till smittspridning.

  • Använd långärmat plastförkläde vid kontakt med vårdtagare, bäddning, kontakt med smutsiga föremål som tvätt, avfall, bäcken och vid städning.

  • Använd munskydd (klass II R) vid nära omvårdnadsarbete om det är känt att vårdtagaren kräks och det finns risk för skvätt och stänk mot ansiktet. Om munskydd används ska det täcka näsa och mun och sluta helt tätt mot ansiktet. Det är en engångsprodukt och slängs direkt efter användning. Var noga med handhygien innan skyddet sätts på, innan det tas av och efter det tagits av.

Ta på och av skyddsutrustningen i rummet/lägenheten. Behåll plastförkläde på vid transport av ex bäcken till skölj.

Byt arbetskläder varje dag och när de är smutsiga eller våta. Byt arbetskläder om du efter arbete hos smittad vårdtagare, måste utföra arbetsuppgifter hos vårdtagare som inte är smittad eller på annan enhet. Tvätta arbetskläderna i minst 60 grader på arbetsplatsen eller på tvätteri.

Material

Se till att nedanstående finns tillgängligt i vårdtagarens rum/lägenhet:

  • Flytande tvål

  • Torkpapper

  • Alkoholbaserat handesinfektionsmedel

  • Långärmat plastförkläde

  • Handskar

  • Eventuellt munskydd klass IIR

  • Vattenlöslig tvättsäck

  • Plastpåsar till avfall och tvätt

  • Virkon

Ta bara in nödvändigt material, för att undvika att behöva kassera så mycket i samband med slutstädning. Material förorenas lätt i samband med vinterkräksjuka.

Informera vårdtagare

Informera alla vårdtagare om hur smittan sprids och hur man förhindrar spridning. Se till att vårdtagarna får möjlighet eller hjälp att sköta sin handhygien. Särskilt viktigt är det att händerna tvättas med tvål och vatten efter toalettbesök och före måltid. Dela gärna ut skriftlig information.

Placering av vårdtagare

Vårdtagare med symtom ska ha eget rum/lägenhet med egen toalett och dusch. Avdela en särskild toalett om vårdtagaren inte har en egen. Vårdtagaren ska inte vistas i gemensamma utrymmen eller delta i gemensamma aktiviteter innan 48 timmar förflutit efter sista symtom. Om den sjuka vårdtagaren delar lägenhet eller toalett med annan vårdtagare bör även denne stanna i lägenheten.

I de fall vårdtagaren inte kan stanna i lägenheten behöver denne få hjälp med noggrann handhygien och avtorkning av handtag på hjälpmedel som rollator och rullstol.

Kohortvård

För att hindra eller begränsa ett utbrott rekommenderas att enheten inför kohortvård. Detta innebär att särskild avdelad omvårdnadspersonal vårdar vårdtagare med symtom och de som eventuellt delat rum/lägenhet eller toalett med dem. Vid ett större utbrott eller då vårdtagare inte kan isoleras, eller många vårdtagare på enheten bedöms möjligen vara smittade, kan även en enhet vara en kohort. Kohortens personal deltar inte i vården av övriga ”friska” vårdtagare. Kohortvård bör införas så tidigt i förloppet som möjligt och tillämpas under dygnets alla timmar för att vara effektiv. Den kan hävas efter 48 timmars symtomfrihet hos samtliga vårdtagare.

Mathantering och disk

Mathantering innebär en stor risk för smittspridning!

Personal som deltar i vården av vårdtagare med symtom eller vårdtagare som kan vara smittade ska inte hantera mat eller utföra köksgöromål.  

Servera vårdtagare med symtom eller vårdtagare som kan vara smittade all mat och dryck i sitt rum/lägenhet.  Övriga vårdtagare ska få sin mat serverad vid alla måltider. Det är särskilt viktigt med noggrann handhygien för alla vårdtagare före måltid. Hjälp vårdtagare som behöver med handhygien.

Avdela särskild personal att sköta mathantering och köksgöromål på enheten. Personal som avdelas för mathantering bör inte utföra andra arbetsuppgifter under den tid som förberedelser och matservering pågår. Vid större och mer långdraget utbrott serveras alla vårdtagare sina måltider i sina rum/lägenheter.

Råd till dig som sköter mathantering och köksgöromål:

  • tvätta händerna med tvål och vatten före all livsmedelshantering och måltider

  • använd rent köksförkläde

  • tillämpa aldrig buffé- eller självservering (varken till personal eller vårdtagare) d.v.s. servera inte någon mat i gemensamma skålar där flera kan ta för sig, utan alla livsmedel ska serveras

  • plocka bort all frukt, gemensamt fika, chokladaskar och lösgodis som står framme på enheten och i personalutrymmen

  • rengör gemensamma kylskåp på enheten och personalrum vid utbrott

  • släng matvaror som kan ha berörts av smutsiga händer

  • använd gärna portions- eller styckförpackade livsmedel som socker, smör och ost

  • ta bort disktrasor och handdukar i gemensamma kök och använd istället engångstrasor och torkpapper

  • placera använt porslin, bestick, glas och brickor direkt i diskmaskin/brickvagn och diska i normallångt program

  • utför noggrann handhygien mellan disk- och mathantering

Städning, rengöring och desinfektion         

Ytor nära vårdtagare med vinterkräksjuka förorenas kraftigt med virus, som kan överleva i flera veckor. Därför är det viktigt att rengöra och desinfektera ofta och noga. Använd Virkon® och med fördel engångsduk/mopp.

Punktdesinfektion

Använd handskar. Torka genast upp kräkning eller avföring med absorberande material. Häll därefter flödigt med Virkon® på ytan och bearbeta den mekaniskt med torkpapper. Mekanisk bearbetning är viktig för att minska virusmängden i miljön. Lämna ytan fuktig under hela inverkningstiden på 10 minuter. Torka omkringliggande ytor generöst och var extra noga i gemensamma utrymmen som ex. dagrum, korridor, matsal och aktivitetslokal.

Daglig städning

Desinfektera tagytor som handtag på hjälpmedel, säng, sängbord, toalettsits, spolknapp, kranar och dörrhandtag.

Desinfektera tagytor i gemensam skölj och tvättstuga som olika handtag, kranar, diskbänkar, spoldesinfektor, lucka till tvättmaskin och tvättmedelsfack, etc.

Desinfektera städutrustning efter användning.

Utökad daglig städning vid utbrott

Desinfektera tagytor som ledstänger, hissknappar och dörrhandtag i gemensamma utrymmen minst en gång om dagen.

Utför extra städning av gemensamma toaletter och personaltoaletter flera gånger per dag. Desinfektera tagytor som kranar, dörrhandtag, spolknapp och toalettsits. Sätt upp signeringslista som visar när toaletten senast rengjordes.

Vid större smittspridning kan särskilda åtgärder bli aktuella för att bryta smittvägar. Detta avgörs i samråd med Smittskydd Vårdhygien.

Städning efter symtomfrihet 48 h eller flytt från rum/lägenhet

  • rengör och desinfektera tagytor i rummet/lägenheten samt toalett och dusch som ovan med Virkon

  • rengör och desinfektera säng och madrass med Virkon®. Tvätta kudde och täcke i 60 grader. Bädda rent i sängen. Byt handdukar och badlakan. Tvätta eventuellt andra textilier som kan ha förorenats, exempelvis filtar, långa gardiner, dusch- och tygdraperier.

  • städa golvet med rengöringsmedel och vatten, förutsatt att punktdesinfektion skett. Moppskaft och hink desinfekteras efter användning. Mopp placeras i vattenlöslig tvättsäck och tvättas i lägst 60 grader.

  • kasta engångsmaterial som handskar, plastförkläden, toalettrulle och inkontinenshjälpmedel som varit i vårdtagarens närhet eller hanterats av personalen och kan ha förorenats. Material i stängda skåp behöver vanligtvis inte kasseras.

Rengöring och desinfektion av flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel

Rengör och desinfektera flergångsartiklar och utrustning som tål värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I annat fall rengör och desinfektera med Virkon®. Rengöring och desinfektion ska ske efter användning.

Avfall

Lägg allt avfall direkt i en plastpåse och knyt ihop den på rummet/lägenheten. Använd dubbla påsar om det finns risk för läckage. Hantera sedan avfallspåsarna som vanligt.

Tvätt

Lägg ingen tvätt på golvet eller på möbler. Sortera och hantera tvätten i vårdtagarens rum/lägenhet. Placera tvätten i vattenlöslig tvättsäck eller annan plastpåse före transport till gemensam tvättstuga. Vattenlöslig tvätttsäck placeras eller plastpåse töms direkt i tvättmaskinen för att få en säker tvätthantering. Tvätta vårdtagarens tvätt separat från annan vårdtagares tvätt. Tvätta kläder efter plaggets märkning och sängkläder och handdukar i 60 grader.

Tvätt som skickas till tvätteri hanteras enligt tvätteriets lokala anvisning.

Gemensamma aktiviteter

Vid vinterkräksjuka på enheten ska inga samlingar ske där många personer deltar, exempelvis tidningsläsning eller gudstjänst.

Besökare

Besökare som har eller haft symtom på vinterkräksjuka inom de senaste 48 timmarna eller har någon i sin närhet som är eller har varit sjuk, ombeds vänta med besöket. Informera besökare om smittrisken och vikten av god handhygien. Besökare rekommenderas att tvätta händerna före och efter besök. Besökare ska inte vistas i gemensamma utrymmen och inte besöka andra enheter.

Begränsningar på boende

Begränsningar kan bli aktuellt om någon eller några av nedanstående situationer uppstår:

  • utbrottet inte är avgränsat till en enhet/ett våningsplan

  • personal som inte vårdat vårdtagare med symtom insjuknar

  • kohortvård inte kan bedrivas

Beslut om begränsningar fattas av enhetschef i samråd med MAS. Smittskydd vårdhygien finns för råd och stöd. Begränsningar som kan bli aktuella:

  • Låt alla vårdtagare om möjligt vistas i sina lägenheter/rum.

  • Servera alla vårdtagare mat i sina lägenheter/rum.

  • Stäng eventuell gemensam mötesplats på boendet.

  • Låt inga vårdtagare delta i aktiviteter eller arbete utanför enheten.

  • Stäng eventuellt gemensam restaurang för allmänheten.

  • Inför inflyttningsstopp. Kan hävas efter 48 timmars symtomfrihet hos samtliga vårdtagare.

     

Behandling/undersökning på annan enhet

Flytta inte vårdtagare till andra enheter eller vårdformer om det inte finns starka medicinska skäl. Informera personal på mottagande enhet om vårdtagare har pågående symtom eller haft symtom de senaste 48 timmarna samt om någon annan på enheten har symtom på vinterkräksjuka.

Registrering av vårdtagare och personal med symtom

Dokumentera fortlöpande på registreringslista vilka vårdtagare och personal som insjuknat. Sjuksköterska ansvarar för att registrering sker av vårdtagare. Enhetschef ansvarar för att registrera personal. Registreringslistorna används som arbetsverktyg vid smittfriförklaring, samt som stöd då slutrapport skrivs.

Provtagning

För att tidigt kunna identifiera smittämne rekommenderas provtagning av den/de första som insjuknar med diarré eller kräkning. Provtagning bör ske så snart som möjligt och ordineras av ansvarig läkare. När orsaken till ett utbrott är fastställd behöver inte alla med typiska symtom provtas.

Följ provtagningsanvisningarna för norovirus i Laboratoriemedicins handbok.  Avföringsprov är bäst. Kräkning kan vara utspädd med maginnehåll, vilket påverkar analysens känslighet och kan ge falskt negativt resultat.

Handbok, provtagning Norovirus, Mikrobiologiska laboratoriet (nytt fönster)

Provsvar finns inom 4 h från att provet har anlänt till laboratoriet.

Avvakta inte provsvaret utan låt den kliniska bilden, d.v.s. vårdtagarens symtombild vara vägledande för fortsatta åtgärder för att förhindra smittspridning.

Ett negativt provsvar utesluter inte alltid en infektion, utan andra orsaker till smittsam magsjuka kan behöva övervägas. Kontakta Smittskydd Vårdhygien för rådgivning.

Smittfriförklaring

Vårdtagare räknas som inte smittsamma efter 48 timmar utan symtom. Använd registreringslistan som verktyg vid beslut om smittfriförklaring av vårdtagare.

I samband med detta:

  • låt vårdtagaren duscha och ta på sig rena kläder

  • utför städning enligt ”städning efter symtomfri 48 h eller flytt från rum/lägenhet”

Vårdtagaren kan därefter dela rum, toalett och dusch med andra. Denne får röra sig fritt på enheten, äta i gemensam matsal och delta i aktiviteter.

Personal

Personal med symtom får inte arbeta.
Personal som insjuknar på arbetet ska genast gå hem.
Personal med sjuka närstående kan arbeta om de inte själva har symtom. De ska duscha och byta till rena kläder innan arbetspasset påbörjas.
Personal som varit sjuk och helt kan befrias från arbetsuppgifter som omfattar hantering av oförpackade livsmedel kan återgå i arbete efter 24 timmars stabil symtomfrihet. I annat fall gäller återgång till arbete först efter 48 timmars symtomfrihet.

Personal som vårdar sjuka kan sitta och äta i gemensamt personalutrymme efter noggrann handhygien. Undvik dock att plocka i gemensamt kylskåp, andra skåp och lådor.

Omvårdnadspersonal bör inte arbeta på olika enheter under samma arbetsdygn.

Personal som arbetar på flera enheter t.e.x. läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, aktivitetssamordnare, personal från vikariepool bör om möjligt undvika direktkontakt med vårdtagare med symtom eller möjligt smittade. Ta hänsyn till vilka insatser som är prioriterade och vilka som kan vänta.
Vid besök på flera enheter ska man först gå till enheter som inte har vårdtagare med vinterkräksjuka och om möjligt ska besök på drabbad enhet, hos drabbade vårdtagare ske sist, gärna i slutet på arbetspasset. Om arbetsuppgifter utförs hos vårdtagare med symtom eller möjligt smittade ska skärpta hygienrutiner tillämpas och arbetskläderna bytas direkt efter besöket.

Efter avslutat utbrott

Senast en vecka efter avslutat utbrott sammanställs och skickas en slutrapport till medicinskt ansvarig sjuksköterska med kopia till Smittskydd Vårdhygien. Smittskydd Vårdhygien sammanställer antalet utbrott per säsong, dels för att beskriva problemets omfattning och dels för att kunna följa effekterna av åtgärderna för att minska smittspridning.

Efter avslutat utbrott bör en utvärdering/uppföljning göras på respektive enhet tillsammans i personalgruppen för att lära av bra och mindre bra handläggning. Smittskydd Vårdhygien medverkar om möjligt.

Överflyttning mellan olika vårdformer

Överflyttning av vårdtagare mellan olika vårdformer

Lokal rutin

Varje kommun ska upprätta sin lokala rutin där det tydligt framgår handläggning vid enstaka fall respektive utbrott. Rutinen ska vara känd på alla nivåer inom organisationen och vara ett komplement till Smittskydd Vårdhygiens riktlinjer vid vinterkräksjuka på särskilt boende samt ska utgå från respektive kommuns lokala förhållanden.

Rutinerna ska innehålla följande aspekter:

  • Ansvarsfördelning och ledning

  • Bemanning

  • Utbildning och spridning av information

  • Kommunikation med berörda personer

  • Hantering av avfall, tvätt, städning, mat, disk etc. utifrån lokala förhållanden

  • Uppföljning, utvärdering och återkoppling

Som stöd för framtagande av lokal rutin finns en gemensam mall framtagen av hygienrådet.

Mall som stöd för framtagande av lokal rutin

Kontaktperson

Pernilla Johansson
Hygiensjuksköterska
010-24 25719

pernilla.johansson@rjl.se

Relaterad information

Checklista hygienrutiner

Blanketter

Informationsmaterial

 

Uppdaterad: 2018-02-26
Jenny Nilsson, Tranås vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv