Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Personalvaccination

Arbetsgivaren har ansvar att erbjuda de anställda ett adekvat skydd mot smitta. En riskbedömning skall göras och vid behov skall arbetstagarna utan kostnad erbjudas vaccination och andra medicinska förebyggande åtgärder och kontroller (Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2005:1). Vård- och omsorgspersonal eller annan personal med patientnära arbete kan behöva skyddas både för egen del och för att undvika att sprida smitta till patienter.

Vaccin bör vid behov erbjudas mot följande sjukdomar:
 

  • Hepatit B: vid yrkesmässig risk för blodexposition

  • Mässling och röda hund: vid patientnära arbete inom vård och omsorg

  • Kikhosta: vid frekvent spädbarnskontakt inom vård och omsorg

  • Influensa: årligen, inför influensasäsong vid patientnära arbete inom vård och omsorg

Vaccinationsbehovet bör inventeras vid nyanställning, men kan även behöva ses över hos redan anställda. Studenter som deltar i patientnära arbete likställs med anställda.

Kostnaden för förebyggande vaccin betalas av den anställdes arbetsplats, med undantag för influensavaccin till vårdpersonal som bekostas av smittskydd.

Nedan följer mer utförlig information om de olika sjukdomarna, aktuell personalgrupp och vaccination:

Hepatit B

Hepatit B är en allvarlig sjukdom som på sikt kan ge svåra komplikationer i form av skrumplever och levercancer. Infektionen sprids via blod, via sexuell kontakt eller från mor till barn i samband med förlossning. Ungefär en tredjedel av jordens befolkning uppskattas ha eller ha haft hepatit B. Det finns ett effektivt vaccin mot hepatit B som har rekommenderats till riskgrupper i Sverige sedan 1990-talet och sedan 2016 erbjuds alla spädbarn i Sverige hepatit B-vaccin.

Aktuell personalgrupp

All personal som riskerar att komma i kontakt med blod (t.ex stänk, stick- och skärskador) rekommenderas vaccination mot hepatit B. Det gäller exempelvis personal inom vård och omsorg, tandvård, laboratorier, kriminalvård och polis som kan komma i kontakt med blod. Dessutom omfattas personal som riskerar att komma i kontakt med stickande eller skärande material som kan ha blod på sig (t.ex städ- eller servicepersonal).

Vaccination

Grundvaccination mot hepatit B omfattar tre doser som ges vid tidpunkterna 0, 1 och 6 månader.

Kontroll av antikroppsnivåer (anti-HBs) rekommenderas 1–2 månader efter avslutad vaccination. Om provet inte visar en skyddande nivå (> 10 IU/L) bör ytterligare vaccindoser övervägas. Om antikroppsnivån inte stiger över 10 IU/L trots upprepade vaccindoser betraktas personen som ”non-responder” med risk för ett ofullständigt skydd mot hepatit B-infektion.

 

Mässling och röda hund

I Sverige är immuniteten mot mässling och röda hund generellt god, men enstaka patienter med dessa sjukdomar kan dyka upp inom vården. Mässling är oerhört smittsamt och sprids via luften i upp till ett par timmar efter att en smittsam patient lämnat rummet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla i befolkningen skall ha ett skydd mot mässling, röda hund och påssjuka, men framhåller att hälso- och sjukvårdspersonal har större risk att smittas än den allmänna befolkningen.

Aktuell personalgrupp

All personal inom vård och omsorg med patientnära arbete.

För hjälp att bedöma behov av behov av vaccination, se tabell nedan (från Folkhälsomyndigheten). För personer uppvuxna utomlands får en individuell bedömning göras, baserad på hur epidemiologi och vaccinationsprogram sett ut i det aktuella landet. Rådgör gärna med smittskyddsläkaren vid osäkerhet.

Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige

 Födelseår

 Haft mässling?

 Tidigare vaccinerad?

Före 1960

I stort sett alla har haft mässling.

Nej.

1960-1969

Nästan alla har haft mässling.

Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.

1970-1974

Många har haft mässling.

En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.

1975-1980

En avtagande andel har haft mässling.

Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.

1981 och senare

De flesta har inte haft mässling.

Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

 

Vaccination

Vaccin mot mässling och röda hund finns endast som kombinationsvaccin för mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Person som bedöms som icke-immun skall erbjudas två doser MPR-vaccin med minst en månads mellanrum. Vid osäkerhet är det inte farligt att ge en extra dos. Gravida skall inte vaccineras under graviditeten.

Kikhosta

Senaste åren har förekomsten av kikhosta ökat i Sverige och dödsfall har förekommit. Framför allt är det barn under ett års ålder som drabbas av allvarlig sjukdom. Vuxna har ofta ett ofullständigt skydd mot kikhosta då det immunologiska minnet av genomgången infektion eller vaccination i barndomen har hunnit försämras. Immuniteten börjar avta fem år efter vaccination och 15 år efter naturlig infektion, så efter den tiden kan det vara aktuellt att fylla på sitt skydd.

Aktuell personalgrupp

Personal i patientnära arbete med frekvent spädbarnskontakt, t.ex personal på barnvårdsavdelning, neonatalvårdsavdelning eller barnmottagning.

Vaccination

Det enda vaccin som finns tillgängligt för vuxna är kombinationsvaccin med boosterdos mot kikhosta, stelkramp och difteri (t.ex Boostrix eller diTekiBooster). Singelvaccin mot kikhosta eller grundvaccination för vuxna finns inte. Mellan åren 1979 och 1995 användes inget kikhostevaccin i barnvaccinationsprogrammet och under den perioden hade en majoritet av barnen en naturlig kikhosteinfektion. Oavsett om man är vaccinerad före 1979, tidigare ovaccinerad mot kikhosta eller vaccinerad efter 1996 används en dos kombinationsvaccin för att förbättra skyddet mot kikhosta hos vuxna.

Influensa

Vård- och omsorgspersonal löper en ökad risk att utsättas för influensasmitta och själva insjukna. Det finns även en risk att infekterad personal sprider influensa till patienter. Erfarenheter av utbrott av influensa på sjukhus visar att sjuk personal ofta är en viktig bidragande orsak till smittspridningen.

Aktuell personalgrupp

All personal med patientnära arbete inom vård och omsorg rekommenderas vaccination mot influensa. Särskilt angeläget är det att personer som själva har riskfaktorer* för svår influensa eller som arbetar med infektionskänsliga patienter vaccinerar sig.

Vaccination

Influensavaccin ges som en dos inför influensasäsongen. Eftersom skyddseffekten är kortvarig och vaccinets sammansättning ofta ändras måste vaccinationen upprepas årligen.

*Riskfaktorer för svår influensa är: ålder 65 år, graviditet, kronisk hjärt- eller lungsjukdom eller andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion, kronisk lever- eller njursvikt, diabetes mellitus, kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

Vaccin som generellt inte erbjuds personal


Tuberkulos

Tuberkulosvaccinet BCG skyddar små barn mot allvarlig tuberkulos, men har en mycket begränsad skyddseffekt mot lungtuberkulos hos vuxna. En sammanställning från Folkhälsomyndigheten visar att av de 17 fall där sjukvårdspersonal smittades av tuberkulos i vården i Sverige 2006-2014 var samtliga BCG-vaccinerade.

Stelkramp, difteri, polio

Ingen arbetsrelaterad smitta. Alla vuxna rekommenderas ha grundskydd mot dessa sjukdomar, men det får ske på egen bekostnad.

Vattkoppor

En stor majoritet av vuxna (>98 %) är immuna mot vattkoppor. Även bland dem som inte har något minne av att ha varit sjuk i vattkoppor har de flesta antikroppar som tecken på genomgången infektion. Vattkoppsvirus cirkulerar hela tiden i samhället och smittar mycket effektivt och risken att smittas inom vården är inte påtagligt mycket större än i samhället. De som regelbundet träffar patienter med vattkoppor (främst personal på infektionsklinik och barnklinik) bör vara immuna mot sjukdomen och vid osäkerhet rekommenderas serologisk testning eller vaccination. Patienter med bältros innebär en avsevärt mindre smittrisk då virus endast finns i blåsorna och inte i luftvägarna som vid vattkoppor.

Hepatit A

Ingen arbetsrelaterad smitta. Den som behöver skydd mot hepatit B och som själv önskar kombinerad vaccination mot hepatit A och B (Twinrix) får själv stå för extrakostnaden för detta.

Ansvarig

Malin Bengnér
Smittskyddsläkare
010 -242 23 34

Fastställt

2017-07-03

Uppdaterad: 2018-01-18
Jenny Nilsson, Tranås vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv