Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Studiecirkel

Vad är studiecirkel?

Ett återkommande pedagogiskt verktyg är att använda sig av studiecirkeln som ett sätt att nå kunskap eller utveckla sig själv. Studiecirkeln som metod för lärande har en mycket demokratisk prägel där man tillsammans fördjupar sig i något gemensamt ämne och där gruppdynamiken är en viktig ingrediens för lärandet. Man lär sig tillsammans.

Varför använda sig av studiecirkel?

Cirkelns demokratiska och otvungna form uppmuntrar till samtal och delande av erfarenhet inom gruppen. Deltagare uppskattar ofta formen för dess gemenskap med andra.

När är studiecirkel aktuellt?

Inom psykiatriområdet har det utvecklats en hel del material. Både från intresseföreningar och studieförbund. Ett lämpligt område att använda studiecirkel till är exempelvis inom återhämtningskunskapen. När man vill skapa grupper som vill fördjupa sig i kunskap som stärker, som utvecklar dig och ger dig redskap för din återhämtning.

Det finns ett otal andra områden. Det kan handla om inflytande, utvecklingsarbete, självkänsla, kunskap om diagnoser och så vidare. När man ser en fördel i att bilda grupper där just samtalet och delandet av erfarenheter är viktigt. Generellt finns det ingen särskild begränsning för vilka ämnen man kan ta upp i en studiecirkelgrupp. Viktigt är det gemensamma intresset och behovet i att fördjupa sig och söka kunskap inom ett område.

Hur går det till att använda sig av studiecirkel?

Studiecirkelgruppen utgår i regel från ett studiecirkelmaterial. Man träffas under cirka 8-10 gånger och fördjupar sig i ämnet. Gruppen har en cirkelledare som är förberedd och har kunskap om materialet. Ledaren har mer en sammanhållande och organiserande roll i gruppen. Det är viktigt att gruppen som helhet får en jämlik struktur som uppmuntrar till gemensamt givande och tagande.

Det är ofta upp till gruppdynamiken vilken karaktär studiecirkeln får. Även om det oftast används någon form av studiematerial är det centralt att det inom gruppen skapas en konsensus om hur man vill utvecklas i gruppen. Det finns en förtröstan på individernas egna resurser och intresse till lärande.

Kontakt

Arpad Andersson
Kommunal utveckling

076 814 22 00
arpad.andersson@rjl.se

Uppdaterad: 2018-03-05
Åsa Melkersson, Primärkommunal utveckling, Kommunal utveckling