Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum
2018-04-04 8.09

Jönköpingsmodell behandlar tandvårdsrädsla

Omkring tjugo procent av befolkningen har någon grad av tandvårdsrädsla. För dem och alla andra som känner obehag inför tandläkarbesöket finns nu en behandlingsmodell som har utvecklats och utvärderats av sjukhustandläkare Carl-Otto Brahm på käkkirurgiska kliniken i Jönköping, tillsammans med en forskargrupp i Göteborg.

”The Jönköping Dental Fear Coping Model (DFCM)” som sjukhustandläkare Carl-Otto Brahm har varit med och utvecklat och utvärderat, ringar snabbt in vad tandvårdsrädslan består av och ger möjlighet till skräddarsydd behandling av rädslan, vilket kan ge vins
”The Jönköping Dental Fear Coping Model (DFCM)” som sjukhustandläkare Carl-Otto Brahm har varit med och utvecklat och utvärderat, ringar snabbt in vad tandvårdsrädslan består av och ger möjlighet till skräddarsydd behandling av rädslan, vilket kan ge vins

– Våra kollegor i Folktandvården uppmärksammade oss på att något behöver göras för att hjälpa de tandvårdsrädda patienterna. Tandvårdsrädsla kan för den enskilde individen skapa stora problem: Oregelbunden kontakt med tandvården kan leda till att tänderna försämras, att man skäms och skuldbelägger sig för att man inte klarar av att gå till tandvården, och att självkänslan minskar. Det blir med tiden en ond cirkel. För patienten innebär det ett lidande, och för tandvården och samhället i stort är det en patientgrupp som tar stora resurser i anspråk, därför kändes det angeläget att titta på detta, säger Carl-Otto Brahm.

Sedan hösten 2010 har han ägnat sig åt detta doktorandprojekt parallellt med sitt kliniska arbete på käkkirurgiska kliniken vid Odontologiska Institutionen i Jönköping.

Skapat en modell

Resultatet har blivit en modell, ”The Jönköping Dental Fear Coping Model (DFCM)” som kan användas på alla vuxna patienter i allmäntandvården, oavsedd nivå av tandvårdsrädsla. DFCM kan troligen också användas på barn, men det har inte studerats i avhandlingen.

– Detta är resultatet av flera olika modeller som vi har plockat ihop. Bland annat Seattle-systemet, ett kliniskt verktyg som delar in tandvårdsrädsla i fyra grupper, beroende på vad man är rädd för. Som borr eller spruta, generaliserad ångest eller oro, rädsla för att exempelvis kvävas eller svimma, eller att man misstror tandvårdspersonalen på olika sätt.

Carl-Otto Brahm och hans kollegor har lagt till en femte grupp, nämligen de som inte känner någon rädsla alls inför tandvårdsbesöket. Detta för att modellen ska kunna användas på alla patienter.

Berätta om erfarenheter och förhoppningar

I modellen ingår ”Ditt valg”, ett webbaserat verktyg som knyter an till Seattle-systemet.

– Det ger möjlighet för patienterna att berätta om sina tidigare erfarenheter av tandvård, vad de eventuellt är rädda för, och vilka förhoppningar och önskemål de har inför besöket i tandvården, förklarar Carl-Otto Brahm.

En grundpelare i ”The Jönköping Dental Fear Coping Model (DFCM)” är Motiverande samtal, MI.

– Vi har använt samtalsmetodiken från MI för att få till en tvåvägskommunikation så att patienten känner sig hörd och sedd, för ett så bra omhändertagande som möjligt.

Tidsbesparande

– Det är tidsbesparande att snabbt komma fram till problemets kärna vid samtalet med patienten om vilken behandling som är bäst utifrån grad och typ av rädsla. Det handlar inte bara om att identifiera rädsla utan också att se till behovet och kunna erbjuda en riktad behandling utifrån vilken grupp av rädsla som patienten tillhör. Det är även viktigt att förebygga så att patienter inte utvecklar rädsla. Patientens delaktighet är också viktig,  vilket användning av modellen bidrar till, säger Carl-Otto Brahm.

I studien har nio allmäntandläkarmottagningar deltagit. I ett första steg behandlades cirka 3800 patienter som vanligt. I ett nästa steg lottades fyra av de nio klinikerna till att få utbildning i modellen och sedan börja arbeta efter den, vilket gav ett ytterligare material på cirka 1400 patienter. Här besvarade patienterna en webbaserad enkät i väntrummet, och personalen fick en sammanfattning av svaren innan patienten kom in i behandlingsrummet.

Tandvårdsrädsla komplex

Utvärderingen visade att tandvårdspersonalen inte tyckte att deras kompetens att ta hand om och behandla tandvårdsrädda patienter ökade, eller att de uppskattade att fler patienter var tandvårdsrädda, efter utbildning i och arbete med DFCM – vilket var hypoteserna.

– Den främsta orsaken är nog att tandvårdsrädsla är en komplex företeelse och att man blir mer ödmjuk inför uppgiften när man arbetar med de här frågorna. Det finns ingen quick-fix, säger Carl-Otto Brahm.

Men patienterna upplevde att modellen gjorde dem mindre spända inför tandvårdsbehandlingen, visade utvärderingen av patientperspektivet.

– De patienter som kom för behandling, som att laga eller dra ut en tand, rapporterade minskning av smärta, obehag och spänning när metoden användes, något som vi är glada för, säger Carl-Otto Brahm.

Det visade sig att ”The Jönköping Dental Fear Coping Model” kan ge flera positiva effekter. Inte minst kan behandlingen av rädsla skräddarsys:

Exponering och avslappning

– Är det till exempel rädsla för borr eller spruta, handlar det om att behandla rädslan genom exponering för borr eller spruta, i kombination med avslappningsövningar.

DFCM är framtagen för att användas framför allt i allmäntandvården.  Patienter med extrem tandvårdsrädsla kan remitteras till sjukhustandvården som i samarbete med psykolog kan hjälpa till i behandling av dessa patienter.

I dagsläget tar käkkirurgiska kliniken emot ett 20-tal patienter per år som behöver sövas inför sin behandling på grund av tandvårdsrädsla.

– Men studier visar att den som får psykologhjälp istället för narkos har bättre prognos för att komma på behandling nästa gång, säger Carl-Otto Brahm.

Flera vinster att behandla rädsla

Förhoppningen är nu att ”The Jönköping Dental Fear Coping Model” ska spridas i tandvården, och Folktandvårdens ledning har visat stort intresse.

– Det finns många vinster med att införa DFCM för att hantera situationer som upplevs stressande för både medarbetare och patienter. Målsättningen med att använda modellen för patienter är att minska förekomsten av tandvårdsrädsla, och att arbeta förebyggande så att tandvårdsrädsla inte uppstår. Extremt tandvårdsrädda patienter har ofta fler sjukskrivningsdagar än andra, tar mer läkemedel och drabbas av fler psykosociala konsekvenser. Så detta kan ge stora folkhälsovinster, säger Carl-Otto Brahm.

Text:Mikael Bergström

Fotnot:
Carl-Otto Brahm har varit inskriven vid Göteborgs Universitet och disputerade 16 mars 2018 på sin avhandling med titeln ”The fearful patient in routine dental care”.   

Uppdaterad: 2018-04-04
Camilla Andersson, Futurum, RLK o Verksamhetsnära funktion